Allmänt
Generellt anser vi att det är bra att sikta på att uppnå en välutnyttjad kollektivtrafik. Det minskar bilismen och därmed utsläppen och gynnar både miljö och hälsa. Vägtrafiken stod för mer än en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen på Åland år 2020.[1]
En första reflektion är att programmet är väldigt översiktligt så det är svårt att skapa en tydlig bild av vad programmet kommer att innebära i praktiken.
I texten finns också en del otydliga skrivningar som t.ex. orden “önskvärt” och “bör”. Dessa skulle behöva ändras till ordet “ska”. Även andra otydliga skrivningar borde tydliggöras med konkreta mål. Det är i utkastet oklart vad det prioriterade syftet med kollektivtrafiken är. Det är också otydligt beskrivet vad som är nuläge och vad som är målen framåt. Det är svårt att uppskatta hur långt det är till att uppnå målen när det inte finns t.ex. utsläppsvärden under beskrivningen av nuläget. Det skulle också behövas tydligare beskrivningar på hur programmet följs upp, och också mer mätbara mål. Mål som beskriver ”ökad andel” eller ”fler fordon” är inte speciellt tydliga. Hur stor ökning och hur många fler fordon? Detta behöver specificeras.
Helhetstänk och tidtabeller
Ett helhetstänk för hela kollektivtrafiken där landskapsregeringen tar över all kollektivtrafik, även matartrafik och glesbygdstrafik, bör gynna alla linjer. Där är det i så fall viktigt att kommunerna ska ha stort inflytande i framtagande av tidtabeller.
Gällande tidtabeller behöver det följas upp vad befolkningen önskar innan tidtabellerna uppdateras. I programmet planeras ett busstidtabellmöte. Det är viktigt att detta kommuniceras ut så det når alla grupper som berörs av tidtabellsändringar.
Mer kollektivtrafik skulle behövas både på kvällar, lördagar, helgdagar och söndagar, dels för att t.ex. skolelever har aktiviteter men också för att personer utan bil ska kunna ta sig runt. En översyn över turerna under sommaren kan gynna besöksnäringen bara man marknadsför det rätt.
Miljö och hälsa
Att utreda förnyelsebara drivmedel för landsortstrafiken och att tätortstrafiken ska få utsläppsfria fordon inom programperioden är bra, eftersom detta minskar koldioxidutsläppen från trafiken. Men vi undrar varför bara tätortstrafiken ska uppnå utsläppsfria fordon inom programperioden? Det borde gälla all kollektivtrafik, även på landsbygden.
Att öka användningen av kollektivtrafiken har bra effekter både för miljö och hälsa.
Att ta bussen istället för bilen minskar inte bara på koldioxidutsläppen, det minskar också på mängden miljö- och hälsofarliga partiklar från däckslitage, avgaser och vägbanor som slits.
Enligt forskning rör sig en person som åker kollektivt cirka 40 minuter per dag jämfört med en bilist som rör sig cirka 8 minuter. [2] WHO rekommenderar vuxna att röra på sig minst 150 minuter i veckan.[3] Genom att åka kollektivt kan en person alltså nå upp över rekommenderad miniminivå för fysisk rörelse per vecka bara genom att åka buss istället för att ta bilen.
Avgiftsfria resor
För att göra kollektivtrafiken så attraktiv som möjligt och för att gynna miljön kunde man även överväga att göra kollektivtrafiken avgiftsfri. Avgiftsfri kollektivtrafik skulle gynna alla med lite sämre ekonomi att ta sig fram, och även ut i naturen. Avgiftsfrihet skulle minska all administration gällande betalningar, redovisningar, skolkort mm. Det kunde vara bra att utreda vad man får in genom biljettintäkter i förhållande till vad hela biljettsystemet kostar att upprätthålla för att se om det skulle vara möjligt att införa avgiftsfri kollektivtrafik.
Tillgänglighet
Att göra både fordon och hållplatser mer tillgänglighetsanpassade är väldigt bra för den sociala hållbarheten. Här undrar vi också varför inte målsättningen är att alla fordon ska vara tillgänglighetsanpassade? Målsättningen att fler fordon är tillgänglighetsanpassade är inte så tydlig. Det borde minst framgå hur stor del av fordonen som ska vara tillgänglighetsanpassade, och även hur många som är det idag. Vad gäller tillgänglighet är det också viktigt att tänka på att informationen vid hållplatser och på bussar ska vara tillgänglig för t.ex. personer med syn- och hörselnedsättningar, och med tanke på turismen borde informationen finnas på flera språk.
[1] https://www.asub.ax/sv/ekologisk-hallbarhet-16-beraknade-utslappet-koldioxidekvivalenter-syke
[2] https://www.dagenssamhalle.se/debatt/sa-far-vi-fler-att-valja-bort-bilen-17153
[3] https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/336656/9789240015128-eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y