Föreningen förhåller sig positiv till att ett program för frivilligt biotopskydd tas fram. Programmet är en bra början för att uppnå målen med 30% skyddade områden 2030[1]. Vi ser även ett behov av ett motsvarande program för vattenområdena på Åland, så vi hoppas på en kommande remissförfrågan för skydd av vattenområden.
Synpunkter
På sidan 2 i förslaget finns följande information: ”Det permanenta skyddet på Åland har i huvudsak skett genom inrättande av naturreservat på landskapsregeringens initiativ. Arealen naturreservat omfattar 3 482 ha land- (2,2 %) och 36 222 ha vattenområden (3,1 %). Vidare finns 598 ha Natura 2000 områden på land och 7 688 ha vattenområden som inte inrättats till naturreservat. Om dessa områden medräknas uppgår den totala arealen skyddad natur på Åland till cirka 4 080 ha land (2,57 %) och 43 910 ha (3,75 %) vatten.”
Om de oinrättade Natura 2000-områdena kan medräknas i skyddade områden beror de facto på om de har något lagskydd mot exploatering och försämring av gynnsam bevarandestatus för de arter eller biotoper de har inrättats för. Det kan också vara ett fördragsbrott att inte ha genomfört Natura 2000-programmen[2].
Gällande uppräkningen på sidan 3 av vilka som inte kan beviljas ett de minimis stöd undrar vi om det innebär att skogsägare som också är jordbrukare är uteslutna från stödet? Om det är så uteblir en stor grupp av skogsägare och många potentiella områden. Ett förtydligande kring detta behövs i texten.
I programförslaget står det: ”Fredningsavtalen är i kraft i 10 år från avtalets undertecknande.” Utifrån denna skrivelse verkar det inte finnas andra alternativ än att skydda 10 år i taget. Skydd av ett område i 10 år är mycket kort tid. Om området får nya ägare genom en generationsväxling som vill exploatera området, är nettoeffekten av skyddet negativt efter bara 10 år. Att bara skriva 10-åriga skyddsavtal kommer troligtvis att straffa sig i längden.
Vi anser att det borde finnas mera möjligheter för den som vill skydda sin skog att påverka tiden för skyddet och att alternativ för längre kontraktstider skulle finnas. I METSO-programmet i fastlandet kan man välja mellan att permanent skydda skogen (endera som ett privat skyddsområde eller genom att sälja skogen till staten) eller så kan man teckna avtal på 10 eller 20 år. [3] Ett motsvarande upplägg vore önskvärt även på Åland.
I de livsmiljöer som omfattas av programmet räknas rasbranter upp. Det är bra att rasbranter skyddas. Man måste dock också skydda tillräckligt mycket skog framför dem så att naturliga förhållanden (t.ex. skugga och fuktighet) bibehålls.
De livsmiljöer och biotoper som listas är bra, men det finns också andra värdefulla skogsbiotoper som dessutom är t.ex. Natura 2000-naturtyper [4] [5]. Till exempel Natura 2000 naturtyper: 9020 Äldre naturliga ädellövskogar (vanligare på Åland än på fastlandet), 9190 Äldre ekskogar (finns nästan bara på Åland i Finland), 9080 Lövsumpskogar, 9070 Trädklädda betesmarker.
I förslaget står även följande: ”Jakt är normalt tillåten i skyddsområdet, dock får inte anordningar som exempelvis skjuttorn eller rastplatser uppföras.”
Denna skrivelse ger bilden av att målet med programmet är att främst bidra med att inrätta skyddsområden som inte är strikt skyddade. Det privata ägandet är stort på Åland. Om en privatperson har en skog som uppfyller kriterierna för strikt skyddade områden borde även denna möjlighet lyftas fram tydligare. Vi saknar text i programförslaget gällande frivilligt strikt skydd.
[1] https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410903/fn-s-miljokonferens-resulterade-i-overenskommelse-om-att-stoppa-forlusten-av-biologisk-mangfald-senast-2030-globala-mal-pa-30-procent-for-naturskydd-och-aterstallande-av-ekosystem
[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vertr%C3%A4delsef%C3%B6rfarande
[3] https://metsonpolku.fi/sv/skydd-och-naturvard
[4] https://www.ymparisto.fi/sv/naturen-vatten-och-hav/naturens-mangfald/mangfalden-av-naturtyper/naturtyperna-i-habitatdirektivet
[5] https://www.ymparisto.fi/sites/default/files/documents/Natura%202000%20-luontotyypit%20nimet%20FI%2C%20SVE%2C%20ENG%20ja%20koodit%20-%20p%C3%A4ivitetty%202020.pdf