Allmänt
Ålands Natur och Miljö är positivt inställda till att avfallslagen uppdateras och anpassas till de nya EU-bestämmelserna. Vår förhoppning är att detta ökar det cirkulära tänket och att återanvändning och materialåtervinning ökar markant, gärna mer än målsättningen i avfallsdirektivet. Synsättet på avfall behöver bli allt mera inriktat på att avfall är en cirkulär resurs. Uppdateringen av avfallslagstiftningen är också i linje med mål 7 i utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland som siktar på att minska mängden avfall per person och öka cirkulariteten.[1]
Olika effekter av lagförslaget
I landskapsregeringens förslag föreslås att kommunerna ska kunna välja om kommunen ska indelas i ett eller flera insamlingsområden. I varje insamlingsområde kan kommunen sedan besluta om avfallshanteringen ska ordnas genom fastighetsvis avfallstransport eller återvinningsstationer inom varje insamlingsområde. Genom att ge kommunen möjlighet att ordna antingen fastighetsvis avfallstransport eller återvinningsstationer i de olika insamlingsområdena skapas en fortsatt oenhetlig avfallshantering på Åland. Detta ger i sin tur en otydlighet för hushållen då inte alla ska hantera sitt avfall på samma sätt.
Huvudregeln i rikets avfallslag är att kommunerna ska ordna fastighetsvis avfallstransport. Samma huvudregel anser vi att också bör implementeras på Åland. Det borde läggas till ett krav i lagen om att kommunen ska motivera varför fastighetsvis avfallstransport inte tillämpas i ett område och när man planerar att ändra på detta.
Enligt förslaget ska den fastighetsvisa avfallstransporten omfatta minst fyra fraktioner. Det är bra att landskapsregeringen poängterar att avfallssorteringen blir betydligt bättre när det finns flerfackskärl än ett-fackskärl vid fastighetsvis insamling. Risken är dock att sorteringen blir sämre i det fall det endast finns återvinningsstationer och en återvinningscentral som i vissa kommuner. Det är viktigt att sortering av avfall i hushållen görs så enkel och enhetlig som möjligt i syfte att uppnå rena fraktioner och en cirkulär ekonomi. Att behöva transportera bort avfallet till en återvinningsstation kräver mer av den enskilda medborgaren än om sorteringsmöjligheten finns vid fastigheten. Om samtliga kommuner har samma insamlingssystem så blir också insamlingen mer kostnadseffektiv.
Det är ett bra förslag att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att besluta om avfallshanteringsföreskrifter så att kommuninvånarna vet vilka bestämmelser som gäller inom kommunen. Kommunen blir också medveten om vilket ansvar de har för avfallshanteringen. Genom den årliga rapporten som kommunerna ska skicka in till landskapsregeringen har kommunen krav på sig att lämna uppgifter om vilken mängd avfall som har insamlats i kommunen vilket borde ge en enhetlig uppföljning av avfallsmängderna både på kommunal nivå och på landskapsnivå.
Frågeställningar
De kommunala avfallshanteringsföreskrifterna måste vara tillräckligt detaljerade för att en god sorteringsgrad ska kunna uppnås. Hur säkerställer landskapsregeringen och kommunerna att enskilda hushåll uppfyller kraven på sortering och en god avfallshantering? Speciellt i de fall där fastighetsägarna ska lämna sitt avfall till återvinningsstationer och återvinningscentraler?
En central fråga är hur vi får människor att sortera sitt avfall så bra som möjligt? Den enskilda människan behöver vara motiverad för att sortera sitt avfall. Sådant som enligt forskningen får människor att ändra sitt beteende och sortera mera är t.ex. delaktighet, självbestämmande, närhet och tillgänglighet för avfallssortering, enkel och lättförståelig avfallssortering och information samt positiv återkoppling på sorteringen [2] [3]
[1] https://www.barkraft.ax/mal-2030/mal-7
[2] http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1346614/FULLTEXT01.pdf
[3] https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6523-2.pdf