Synpunkter på utkast till Strategi för naturskydd och restaurering 2026-2030
Ålands Natur & Miljös medlemmar har granskat utkastet till Strategi för naturskydd och restaurering 2026-2030 och har en del kommentarer och synpunkter på utkastet. Mycket av synpunkterna är förslag på förtydliganden men det finns också förslag på kompletteringar och tillägg.
Sammanfattning
- Definitionen på gynnsam bevarandestatus bör specificeras ytterligare
- Det finns en viss förvirring mellan de olika ramverken och strategierna i texten som behöver rättas till
- Det finns upprepningar, texten kan kortas ner på något ställe
- Ett antal förtydliganden behövs i dokumentet
- Hänvisningar bör vara likartade i hela strategin
- Det finns några faktafel och stavfel som behöver korrigeras
- Det är tveksamt om skogsmarker med PEFC eller FSC-certifiering skulle kunna räknas som skyddsområden i sin helhet men eventuellt vissa delar av dem.
- Ramsarkonventionen brukar på svenska kallas för Våtmarkskonventionen.
- Det borde tilläggas att Åland måste skydda bevarandestatusen hos arter och habitat av gemenskapsintresse oavsett om de är formellt skyddade eller inte.
- Den övergripande visionen är välskriven och tydlig
- De prioriterade målsättningarna 1 och 2 är utelämnar de flesta hotade och skyddsvärda biotoperna. Målsättningen borde vara att skydda alla hotade och lagskyddade arter och särskilt prioritera vissa.
- ytterligare en målsättning vara att skydda och restaurera naturbetes- och ängsområden (kulturmarker) eftersom de är mycket viktiga för den biologiska mångfalden.
Definitioner
Definitionen gynnsam bevarandestatus på sidan 3: Det borde här specificera att gynnsam bevarandestatus är ett begrepp som är säreget för Habitatdirektivet (Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter). Enligt direktivet ska medlemsstaterna bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse. Listan över sådana arter och livsmiljöer finns i direktivets bilagor. Det är just dessa arter och livsmiljöer som medlemsstaterna rapporterar om vart sjätte år enligt direktivets artikel 17.
Som definitionen är skriven nu skapas uppfattningen att medlemsstaterna fritt ska rapportera om alla arter och livsmiljöer.
Vart ska vi komma med naturskyddet?
Under denna rubrik finns följande text på sidan 5:
Eftersom de så kallade Aichimålen 9, baserade på Konventionen för biologisk mångfald (CBD)10, inte blev uppfyllda till 2020 och eftersom problematiken inte heller har minskat utan snarare ökat, har den Europeiska kommissionen tagit nya grepp på basen av Kunming-Montreal globala ramar. Tanken är att ta ett helhetsgrepp om utvecklingen. Enligt Aichimålen skulle 17 % av alla havsområden och 10 % av landområden ha varit skyddade till år 2020.
Det finns en viss förvirring mellan de olika ramverken och strategierna i texten:
Aichimålen var visserligen framtagna i kontexten av CBD, och gick ut 2020. De ersattes av Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework som CBD partsmöte CBD COP15 antog i Montreal 2022. Aichimålen nåddes inte, men det är inte därför EU:s biodiversitetsstrategi har tagits fram, utan bl.a. för att uppfylla EU:s åtaganden som part till CBD (artikel 6 i CBD och beslut 15/6). Denna text ger en lite felaktig bild av relationerna mellan de olika åtagandena och borde därför förtydligas.
Dessutom binder Kunming-Montreal Biodiversity-ramverket Åland direkt också. Finland är part till CBD (det är en blandad konvention där både enskilda medlemsstater och EU är parter), och Åland har gett sitt bifall till konventionen enligt självstyrelselagens 59§ (borde ha varit 2015 eller 2016). Åland måste då också följa ramverket och ta fram en national biodiversity strategy and action plan (NBSAP) enligt beslutet 2015 eller 2016. Sedan kan Åland eventuellt besluta om att vara en del av Finlands strategi, men på något sätt borde man här lite närmare nämna också målen i ramverket och tex tydliggöra om det är så att Åland är inkluderad i den finska NBSAP.
Detta stycke på sidan 6 är till stor del upprepning av det som står ovanför denna text, och borde därför kunna kortas ner:
”EU:s strategi för biologisk mångfald har således som målsättning är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att vända dess utveckling i en positiv riktning före 2030. Sedan finns mera konkreta mål också i strategin: att utöka skyddsarealen så att 30 procent av både EU:s landyta och havsyta omfattas av rättsligt skydd och att minst 1/3 av EU:s skyddsområden ska omfattas av strikt skydd, inklusive alla återstående gamla skogar och skogar i naturtillstånd.”
I denna mening på sidan 6 finns en felaktighet ”Därtill kopplas FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD), inom vilket man i Paris 2022 beslutade om en ny strategisk plan och Kunming-Montrealramverket för biologisk mångfald.”
Beslutet togs i Montreal 2022, inte i Paris.
I nedanstående text på sidan 6 kan ordet motsvarande tas bort eller ersättas av 30% av
”Ett av de viktigaste åtgärdsmålen är fortsättningsvis att skydda 30% av havsområden och motsvarande landområden globalt.”
Varför tas akvatiska miljöer skilt upp i detta stycke på sidan 6 när man pratar allmänt om målen? De är ju lika viktiga för både land- och akvatiska miljöer.
Andra åtgärdsmål med stor relevans för akvatiska miljöer handlar om fysisk planering, restaurering, främmande arter, klimatförändringar, nyttjande och handel med vilda arter, genetisk mångfald, samt flera av genomförandemålen. Detta kopplar i sin tur till EU:s nya restaureringsförordning (EU) 2024/1991 12 som är bindande lagstiftning i sig.
Det långa stycket som börjar i slutet på sidan 6 och fortsätter på sidan 7 är för långt och svårläsligt. Det borde delas upp till fler stycken och redigeras för att göra innehållet tydligare.
I nedanstående stycke på sidan 7 borde det specificeras vad programmet för frivilligt biotopskydd är för läsare som är inte så insatta. Ordet utgår i sista meningen antar vi att ska bytas ut till ingår?
På Åland är frivillighet en viktig princip när det gäller att uppnå målen. Programmet för frivilligt biotopskydd stöder uppnåendet av målen. I omgivande regioner har man satsat på flera olika typer av program exempelvis för återskapande av myrar förutom frivilligt biotopskydd. I dem utgår ökade arealer med områdesskydd samt åtgärder som riktar sig till specifika livsmiljöer och arter.
På sidan 7 finns en källhänvisning till förordningen om restaurering av natur och om ändring av förordning. I strategidokumentet bör hänvisningar till Konventionen om Biologisk mångfald vara enhetliga. Längre upp i texten används CBD.
OECM-områden
Vilket regelverk är det som menas i denna mening på sidan 8? Det borde förtydligas.
I dagsläget ska endast sådana områdestyper betraktas som OECM-områden, vars avgränsningsbeslut grundar sig på identifierade naturvärden.
Definition av ett OECM-område
I följande mening på sidan 8 behöver det förtydligas vem som erkänner OECM-områden. Handlar det om internationellt eller åländskt regelverk?
För att ett område ska erkännas som ett OECM-område krävs det enligt ovannämnda beslut att områdets särpräglade och/eller särskilt värdefulla biologiska mångfald identifieras.
Följande mening på sidan 8 behöver tydliggöras. Handlar det om att utse skyddsområden i allmänhet eller just OECM-områden, och är tanken att OECM-områden skulle utgöra just ekologiska korridorer och stödjande områden?
I samband med revideringen av naturskyddslagen borde ett tillägg göras till vilka typer av områden som kunde utses till skyddsområden, vilket relaterar till tanken om ekologiska korridorer och stödjande områden som förbinder skyddsområden med varandra.
Fördelningen mellan Åland och riket
I denna mening på sidan 9 behöver det förtydligas vilka målsättningar för Finland det gäller, är det habitatdirektivet eller biodiversitetsstrategin?
Fördelningen är inte fastslagen i dagsläget, men Åland kommer att behöva bidra till uppnåendet av målsättningarna för Finland för de arter och biotoper som enbart eller mestadels finns på Åland.
De vetenskapliga artnamnen på sidan 9 ska anges i kursiv text, nu används både kursiv och icke kursiv text. Finns det fler vetenskapliga artnamn på andra ställen i dokumentet är det bra att kontrollera att alla är kursiva.
Även här på sidan 9 behöver det förtydligas vilka målsättningar som menas:
Även inom det marina området på Åland finns mycket sådant som är viktigt även för att Finland ska kunna uppnå målsättningarna som land.
Vad kan strikt skydd innebära i EU sammanhang?
I slutet på sidan 9 finns denna mening. Är det en felskrivning, ska det stå naturvärden istället för naturvården? Hur bevarar man annars naturvården?
Likaså ska åtgärder som krävs för att bevara och utveckla naturvården genomföras, samt nödvändig bekämpning av invasiva främmande arter.
Mindre strikt skyddade områden
I denna mening på sidan 11 är det ett stavfel, Det borde stå de strikt skyddade områdena. Vi föreslår att orden ”andra former av” stryks. I slutet av meningen föreslår vi att det ändras till ”ska skyddas med mindre strikta bestämmelser” eftersom områdena väl ännu inte är skyddade eller kartlagda?
Utöver de strikt skyddade områden finns det idag andra former av mindre strikta skyddsformer som innefattas antingen av gällande lagstiftning eller certifieringsprogram som möjligen kan räknas med i de 20 % av områden som skyddas med mindre strikta bestämmelser.
En kommentar till denna text på sidan 11 är att det är tveksamt om dessa områden skulle kunna räknas som skyddsområden i sin helhet (dvs även den delen som avverkas), men eventuellt vissa delar av dem.
För att skogsmarker som skyddas via – PEFC eller FSC certifiering ska kunna räknas med som skyddade områden behöver det framgå tydligare vilka miljöer och arealer som skyddas i och med certifieringsbestämmelserna.
Möjliga områden för ett utökat naturskydd
Ramsarkonventionen kallas i texten på sidan 12 för Konventionen om internationellt betydelsefulla kärr- och strandmarker. På svenska brukar den kallas för Våtmarkskonventionen.
Kalkylerade kostnader
Det borde tilläggas i nedanstående text på sidan 13 att Åland måste skydda bevarandestatusen hos arter och habitat av gemenskapsintresse oavsett om de är formellt skyddade eller inte. Eftersom Åland är med i Natura 2000 programmet är det en överträdelseärende att påverka dem negativt.
Utgående från en kalkyl som tidigare har beställts av en utomstående konsult är närmare 350 ha land (motsvarar 0,2 % av den totala landarealen) och ca 17 300 ha vatten (motsvarande ca 1,54 % av den totala vattenarealen) ännu utan lösning i form av fredning sedan tidigare av arealer som redan är inkluderade i Ålands Natura 2000-program. Den kalkylerade kostnaden för dessa områden ligger mellan 1 – 1,5 miljoner euro. Kalkylen omfattar dock inte värdet för trädbestånd och den årliga tillväxten för skogen för de områden där skogsbestånd finns inom området. Sedan kalkylen utfördes har en mindre del av vatten- och landområden fredats men mycket återstår ännu.
Princip 10 i Riodeklarationen
Under denna rubrik på sidan 15 bör det presenteras lite kort vad Riodeklarationen är.
Vad är miljöinformation?
Syftar texten under denna rubrik på sidan 15 på Århuskonventionen? I så fall behöver det förtydligas.
I detta stycke på sidan 15 föreslår vi att de här två meningarna byter plats för att texten ska bli tydligare:
Strategin för naturskydd på Åland rör sig främst om andra pelaren. Århuskonventionens andra pelare rör allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser.
Gällande nedanstående formulering på sidan 15 behöver det förtydligas var dessa bestämmelser finns. Århuskonvention i sig är inte direkt tillämplig på enskilda personer på Åland utan den måste implementeras med något regelverk.
För att allmänheten ska få inflytande i beslutsprocesser finns vissa bestämmelser om allmänhetens rätt att delta i beslut som gäller tillstånd att bedriva vissa verksamheter.
Övergripande vision
Den övergripande visionen på sidan 16-17 är väl skriven och lätt att förstå.
Finlands målsättningar
På sidan 17 förklaras nu lite av det som saknades på sidan 5. Det skulle kunna tas upp i någon form även på sidan 5, eftersom det annars ser ut som om vi på Åland inte är medvetna om NBSAP-arbetet.
Prioriterade målsättningar för naturskydd på Åland
Dessa mål på sidan 18 är ganska snäva och utelämnar de flesta hotade och skyddsvärda biotoperna. Målsättningen borde vara att skydda alla hotade och lagskyddade arter, men bland dem kan man förstås särskilt prioritera vissa.
- Prioritera skydd av alla hotade arter och livsmiljöer som Åland har ett ansvar för i EU rapportering, däribland speciellt kalkhaltiga miljöer samt landskapets särskilt skyddsvärda arter och biotoper.
- Premiera skydd och skötsel av vårdbiotoper som är unika för Åland.
På sidan 18 i detta mål skulle ordet sammanhang behöva bytas ut, det känns oklart vad som menas med ordet:
- Skapa översikt över sammanhang mellan skyddsområden, områden med höga naturvärden, viktiga områden för utövande av traditionella brukningsmetoder samt grönstrukturer.
Detta mål på sidan 18 är väldigt tydligt och vi ser positivt på att målet sätts upp bland prioriterade målsättningar.
- Skydda kvarvarande naturskogar som strikt skyddade områden
Utöver de mål som finns på sidan 18 borde ytterligare en målsättning vara att skydda och restaurera naturbetes- och ängsområden (kulturmarker) eftersom de är mycket viktiga för den biologiska mångfalden.