Ålands Natur & Miljö tackar för möjligheten att komma med synpunkter på generalplanskissen och utkastet till miljörapport för projekt Sunnanvind. Vi strävar efter att vara med och påverka gällande frågor som berör natur, miljö och hållbarhet på Åland.
Sammanfattning
- Remisstiden är för kort i förhållande till det omfattande materialet.
- De negativa effekterna på miljö och natur av utbyggnaden av vindkraften bör minimeras under alla led av verksamheten.
- Det är en otydlighet gällande vad som är krav och vad som är rekommendationer. En sammanställning över krav och rekommendationer i planen och till framtida verksamhetsutvecklare skulle förtydliga bilden.
- Ytterligare kartering och långtidsuppföljning behövs och kravställning på att ta del av insamlade data från verksamhetsutvecklarna.
- Det är viktigt att alla utredningar görs innan bygglov beviljas.
- Det är bra att bedömningen görs enligt worst-case-scenario, att fältundersökningar kompletterar skrivbordsstudier och att skyddsåtgärder kravställs för att minska negativ miljöpåverkan.
- Det är svårt att bedöma helhetsbilden när så mycket är oklart ännu kring material, antal, storlek osv. Finns möjlighet till samråd och utlåtanden längre fram i processen när det finns mera fakta?
- Området är problematiskt ur miljösynpunkt bland annat pga risken för barriär-, undanträngnings- och kollisionseffekter, närliggande fågelkolonier och viktiga områden för gråsäl.
- En helhetsanalys gällande miljöpåverkan av hela projektet även utanför planområdet skulle behövas.
- Bedömningen av värdet för silltrut bör ändras från måttligt till högt.
- Har det i undersökningarna beaktats att ljud hörs bättre och längre över vatten än över land?
- Vad räknas som omfattande muddring och hur mycket muddermassor kan och får fraktas bort inom projektets ramar?
- Går det att söka eller kräva användning av alternativa material eller begära kommande undersökningar för hur utsläppen av mikroplaster och andra utsläpp kunde minskas?
- Undersökningar av nya habitat och habitatförluster borde göras efter ett uppförande av anläggningen.
- Förbud för trålfiske kan gynna fiskarna i området. Längre tidsserier och uppföljande undersökningar behövs i undersökningarna för att säkerställa att fisken i området inte påverkas negativt. Förminska inte värdet av strömmingarnas lekområden.
- Det borde kravsättas att sälarnas födosöksområden undersöks närmare med hjälp av GPS-sändare.
- Mer omfattande undersökningar och längre tidsserier behövs gällande fågellivet i området. Det behöver förtydligas vem som ska göra utredningarna, när och hur. En 10 km bred skyddszon för fåglar behövs i nord-sydlig riktning norr om Rannö.
- Fler undersökningar gällande fladdermöss behövs.
- Landskapsbild, boende- och kulturmiljöer påverkas negativt och effekterna kan inte minskas eller åtgärdas.
- Prioritering för att minska och effektivisera energikonsumtionen behövs också.
- Det är bra med kravställning på fortsatta undersökningar efter maritima kulturarv så dessa värden inte går förlorade.
- För att kunna bedöma vindkraftsprojektet Sunnanvinds verkliga klimatpåverkan krävs en fullständig, oberoende och vetenskaplig livscykelanalys (LCA) av projektets totala koldioxidutsläpp. Det behövs också en tydligare bild av vad nollalternativet skulle innebära i förhållande till om projektet genomförs.
- Vilka krav kommer att ställas på verksamhetsutvecklaren kring klimatpåverkan? Och större fartyg som måste ta en längre rutt runt området påverkar klimatet negativt.
- Med tanke på de naturvärden som finns runt Åland, Östersjöns sköra tillstånd samt rekommendationer från Miljöskyddscentralen anser vi att projektets omfattning bör prövas noggrant och vid behov anpassas för att säkerställa miljöns integritet och en balanserad utveckling.
- Kompensationsåtgärder för den direkta påverkan projektet har på miljön kan vara att planera skydd och restaurering av andra viktiga naturområden på Åland.
- Tydlighet kring ansvarstagande vid avveckling behövs.
Remisstid
Ursprungligen hade vi tänkt påpeka att en månads remisstid är väldigt kort svarstid för ett så pass omfattande material på cirka 1100 sidor. Vi önskar att remisstiden alltid kunde vara minst två månader vid remissförfrågningar, och speciellt vid remissförfrågningar med ett mera omfattande material. Detta för att vi ska ha möjlighet att inkomma med ett kvalitativt och relevant svar. Att återkommande ha kort svarstid på remissförfrågningar ger inte möjlighet till en god demokratisk process. Så vi är tacksamma för att svarstiden denna gång förlängdes.
Generella synpunkter
Vår ståndpunkt är att det skall baserat på oberoende forskning bevisas att utbyggnaden inte leder till en förvärrad situation för natur och miljö, både lokalt och globalt. De negativa effekterna på miljö och natur av utbyggnaden av vindkraften bör minimeras under alla led av verksamheten. Det är viktigt att kunna ställa in eller ändra planerna på uppförandet av en anläggning om de inledande undersökningarna påvisar att projektet ger en försämring på miljö och natur.
En sak som vi ställer oss undrande till i samrådsunderlaget är skillnaden på rekommendationer och krav. En del krav ställs i planförslaget medan det planeras rekommendationer till det kommande ansvaret för verksamhetsutvecklaren. Vi tolkar ordet rekommendation som att det inte är tvingande och ställer oss frågande till att vidare undersökningar endast rekommenderas. Detta förhållningssätt kan hittas genomgående i hela samrådsdokumentationen. Vi önskar en sammanställning av krav i planutkastet och krav/rekommendationer på verksamhetsutvecklaren i kommande process som klargör vad som är krav och vad som inte är tvingande rekommendationer så det finns en helhetsbild över detta.
Det är positivt att området karteras på olika sätt då det inte funnits mycket data på områdets naturvärden tidigare. Vi håller med Finlands naturskyddsförbund som i sitt svar till samrådet 2024 anser att hela området borde karteras med samma metoder som användes för Åland SeaMap samt Velmu. Dessutom anser vi att landskapsregeringen borde ställa krav på att få data från företagens undersökningar i området, som allra minst från den verksamhetsutvecklare som vinner ett eventuellt kommande auktionsförfarande. Kan det kanske ställas som ett krav i avtalet? Det är också bra att det i samrådsunderlaget diskuteras kring livscykelanalys på anläggningen. Kommer livscykelanalys att krävas av kommande verksamhetsutvecklare i området? Det är också nödvändigt att planera och kravställa projektets långtidsuppföljning.
Om generalplanen antas måste bygglov beviljas om ansökan uppfyller lagens krav. Därför är det viktigt att göra alla utredningar som behövs innan generalplanen antas för att minimera risken för att något viktigt natur-eller kulturvärde förbises.
Det är bra att bedömningen görs enligt ett s.k. worst case-scenario så att inte eventuella kommande problem underskattas. Risken är dock att någon bedömning ändå kan bli felaktig vilket ger en viss osäkerhet i rapporten. Det är också positivt att komplettera med fältundersökningar där kunskapsluckor finns vid skrivbordsstudier Att kräva skyddsåtgärder för att minska eventuella negativa effekter där det är möjligt är också nödvändigt för att minska miljöpåverkan. Har det gjorts några beräkningar eller bedömningar på hur mycket de kravställda skyddsåtgärderna kan minska de negativa konsekvenserna?
Vi anser att det är svårt att få en helhetsbild över projektets miljöpåverkan i det här skedet då så mycket är oklart: antal vindmöllor, material, typ av fundament, att vidare utredningar fortfarande rekommenderas efter samrådet osv. Hur ser processen ut framöver, finns möjligheten att ha ytterligare samråd när processen kommit längre och det har klarnat hur planeringen för hela anläggningen ser ut?
Korrigeringar
I figur 8.15 i miljörapporten är numreringen på kartan över fågelkolonier och Natura 2000-områden felaktig. Det är dels fel namn på fel ställen och sedan saknas namn på ett antal av numreringarna. Detta skulle behöva korrigeras.
I bilaga 7 gällande migrerande fåglar blandas i bilagan mellan två underarter, Anser serrirostris och Anser fabalis rossicus (tundrasädgås). Dessa texter borde förtydligas så att rätt underarter konsekvent definieras i hela texten.
Planområdet
Plan- och vindkraftsområdets placering är problematiskt ur miljösynpunkt, eftersom det ligger nära viktiga fågelkolonier för bland annat tordmule och Östersjösilltrut, och även tvärs över flyttvägen för flera fågelarter. Det går inte att undvika en barriäreffekt när området är så pass stort. För flyttande fåglar (och häckande fåglar som silltrut) kan ett 90 km brett vindkraftsområde orsaka omfattande barriär-, undanträngnings-, och kollisionsriskeffekter.
Vi anser att en 10 km bred skyddskorridor i nord-sydlig riktning norr om Rannö behövs, vi beskriver detta närmare under rubriken Fåglar.
Många av Östersjöns viktiga områden för gråsäl ligger också mycket nära planläggningsområdet: Södra Sandbäck, Rannö, Bredan, Ytterstberg, Märrkallarna, Klacken (Sverige) samt många andra platser som är viktiga för pälsbyte. Alla dessa platser bör beaktas som viktiga sälområden, inte bara de som är inom 20 km från planområdet.
På sidan 86 i Miljörapporten står det att planområdet är endast en liten del av de marina fiskarnas totala utbredningsområde i Bottenhavet. Om det byggs många stora vindkraftparker som bedömer att just deras område påverkar endast en liten del av utbredningsområdet kan en kumulativ effekt göra att fiskarna påverkas i hög grad ändå. Hur undviks att sådana situationer kan uppstå?
Avgränsningar
Projekt Sunnanvind har valt att avgränsa undersökningarna till att analysera endast planområdet. För att förstå den totala miljöpåverkan av projektet skulle en helhetsanalys vara nödvändig och inte bara en analys av själva planområdets miljöpåverkan. Till exempel borde miljöpåverkan av t.ex. kablar, landfäste för överföring med mera också tas med i en sådan helhetsanalys.
Bedömningsgrunder
Silltruten som av Birdlife Finland fått status ”ytterst hotad” har i miljörapporten fått värdesättningen “måttligt”. Enligt bedömningsgrunderna är definitionen på värdet ”måttligt”: Påverkansområdet för vindkraftparken utgör ett område med regional betydelse (landskapet Åland) som flyttstråk eller rast-, övervintrings- och födosöksområden för fåglar. Definitionen på värdet ”högt” är följande: Påverkansområdet för vindkraftparken utgör ett viktigt område för flyttstråk eller födosöks-, rast- och övervintringsområden för fåglar, av internationell eller nationell betydelse. Norra Ålands yttersta fågelskärgård är ett av Östersjöns viktigaste häckningsområden, särskilt för tordmule, tobisgrissla och silltrut. Den viktigaste häckningsplatsen för silltrut är Rannö Norrskär som ligger åtta kilometer från planområdet. Rannö är den största häckningskolonin av silltrut i Finland och den näst största i Östersjön. Som mest har där funnits omkring 500 vuxna individer, och enligt spridda observationer har öns ungproduktion i flera år varit betydande. Silltruten finns med på listan av de i 15 § i naturvårdslagen avsedda särskilt skyddsvärda arterna av däggdjur och fåglar på Åland. Utifrån definitionerna på värdena måttligt och högt ovan anser Ålands Natur & Miljö att silltrutkolonin på Rannö är ett viktigt område av nationell betydelse och inte enbart regional betydelse, och att värdesättningen för silltrut ska ändras till ”högt”.
Ljud, buller och vibrationer
Har det i utredningarna beaktats att ljud hörs bättre och längre över vatten än över land? Med tanke på att den jämfört med Sunnanvind betydligt mindre landbaserade vindkraftparken Långnabba i Eckerö orsakat konflikter gällande ljudstörningar, och att ljudet från Sunnanvind-anläggningen kan påverka stora delar av Åland är det väldigt viktigt att utreda noga hur ljudpåverkan blir av en anläggning i den här storleksklassen.
Buller kan leda till bland annat koncentrationssvårigheter och sömnstörningar. På längre sikt kan risken för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar öka.1
Avfall
I miljörapporten står det gällande muddermassor: Uppkomsten av muddermassor bör generellt begränsas, men i de fall mer omfattande muddring krävs och massorna inte kan återanvändas på platsen kommer dessa behöva bortforslas och dumpas inom finskt territorialvatten på en för ändamålet godkänd plats och efter inhämtande av nödvändig dispens från deponeringsförbudet. Det borde förtydligas vad som räknas som mer omfattande muddring och om det finns det någon maxgräns på hur mycket massor som kan eller får forslas bort och dumpas inom projektets ramar.
Utsläpp till vatten och luft
I miljörapporten jämförs mängden beräknad mikroplast per år för projekt Sunnanvind med utsläpp av mikroplaster från båtbottenfärger, bildäck och konstgräsplaner. För att förstå omfattningen av utsläppen i förhållande till andra vanliga källor till mikroplastutsläpp kan den här jämförelsen vara relevant, men en viktigare fråga är om det går att söka eller kräva användning av alternativa material eller begära kommande undersökningar för hur utsläppen av mikroplaster och andra utsläpp kunde minskas. Det måste sökas eller krävas användning av alternativa material där det är möjligt, och kommande undersökningar ska fokusera på hur utsläppen av mikroplaster och andra ämnen kan minskas.
Habitatförlust, nya och förändrade habitat
En potentiellt positiv effekt är om det bildas nya habitat i form av artificiella rev på anläggningens fundament. Däremot är risken för att gynna invasiva arter en potentiellt negativ effekt. Enligt miljörapporten bör inte en etablering av havsbaserad vindkraft gynna invasiva arter. Det vore ändå önskvärt att undersöka om det bildas nya habitat och följa upp vilken typ av habitat som skapas på fundamenten om en vindkraftpark uppförs.
Fisk
Ålands Natur & Miljö anser att det behöver säkerställas att placeringen av vindkraftsparken inte på något vis stör eller hotar Östersjöns låga bestånd av strömming, uppväxtplatser för torsk och lax, vandrande havslax och eller andra fiskarter samt vattenlevande organismer.
Ett eventuellt förbud mot trålfiske i området kan i längden ge positiv effekt på fiskarterna i området som får möjlighet att återhämta sig från det hårda fisketrycket i Östersjön.
Enligt miljörapporten är det hög osäkerhet kopplat till bedömningen av strömming. Därför anser vi att det krävs längre tidsserier i undersökningarna för att säkerställa att fisken i området inte påverkas negativt, detta innan anläggningen kan sättas i drift. Utöver detta behövs också uppföljande undersökningar efter att anläggningen är i drift för att se hur påverkan de facto blev.
I miljörapporten sägs att det kan finnas potentiella lekområden för strömming i området, men att området endast bedöms utgöra mindre del av strömmingens sammantagna lekområden i Östersjön. Med tanke på att strömmingen i Östersjön inte mår bra anser vi att det inte är bra att förminska lekområdens värde. Om det anläggs vindkraftområden på fler ställen i Östersjön och alla som anlägger vindkraft gör likadant kan den kumulativa effekten på strömmingens lekområden bli stor.
Det är bra och nödvändigt att åtgärder sätts som krav för att dämpa negativ påverkan på fisk vid anläggningsskedet, som t.ex. att grumlande installationsarbeten på havsbotten inte ska utföras mellan 15 april-30 juni, akustiska metoder för att skrämma bort fisk innan sprängningar, bullergardiner och mjuk uppstart och ramp-up vid pålning.
Marina däggdjur
Vår tolkning är att projektet utgått från tillgänglig information av förekomsten av sälar i området. Eftersom många av Östersjöns viktiga områden för gråsäl ligger nära planläggningsområdet borde det kravsättas att sälarnas födosöksområden undersöks närmare med hjälp av GPS-sändare för att få en tydligare bild av sälarnas förekomst i området. Det är bra att kravställda planbestämmelser tagits fram för att minska påverkan från undervattensbuller på olika sätt.
Fåglar
Ålands Natur & Miljö anser att de undersökningar som gjorts till miljörapporten inte är tillräckliga varken i omfattning eller tid och innehåller metodologiska brister. De långa radaravstånden ger antagna men inte konstaterade flygrutter. Höjdanalyserna är gjorda på migrerande fåglar, inte på födosökande fåglar. Detta leder till alltför stor osäkerhet i analyserna, vilket kan ge stora negativa konsekvenser för fågellivet både på Åland och i Finland.
Det krävs längre tidsserier i undersökningarna och artinventeringarna både för häckande om migrerande fåglar för att säkerställa att fågellivet i området inte påverkas negativt, detta innan anläggningen kan planeras och sättas i drift. Minst 2-3 års studier behövs för att ge ett tillförlitligt resultat. Det behövs undersökningar med GPS gällande häckande fåglars rörelser och födosökning längs hela planområdet. Ett antal både land- och fartygsbaserade observationspunkter, radarpunkter samt undersökningar med helikopter vid olika tidpunkter behövs också. De observationspunkter med radar som använts hittills är alltför långt ifrån området vilket ger osäkerhet i resultaten. Observationspunkter för flyttfågelstudier borde finnas på Sälskär, Rannö, Yttre/Inre Bredan, Isokari och Märket.
I miljörapporten står det ”Dessa studier är inte heltäckande och kräver kompletterande utredningar, men de ger en översiktlig bild av fåglar i området.” Däremot förtydligas det inte i rapporten vem som ska göra de kompletterande utredningarna och när de ska göras. Det borde kravställas att kompletterande utredningar måste göras innan planeringen fortsätter. I bilaga 8 bedöms att områdets värde för fågellivet generellt är låg och att ytterligare, mer långvariga och heltäckande, fågelinventeringar som ökar kunskapsläget kring fågelförekomsten i Sunnanvind kan minska osäkerheten kring denna bedömning. Projekt Sunnanvind behöver förtydliga vem som ska göra inventeringarna och när och hur de kompletterande utredningarna ska göras.
Utöver detta skulle det också behövas uppföljande undersökningar efter att anläggningen är i drift för att se hur påverkan de facto blev och för att kunna göra anpassningar för att minska påverkan på fågellivet under driftsfasen.
Det planerade området är ett mycket viktigt födosöksområde för flera fågelarter under häckningssäsongen och är även viktig för flyttande fåglar. För flyttande fåglar (och häckande fåglar som silltrut) orsakar ett 90 km brett vindkraftsområde omfattande barriär-, undanträngnings-, och kollisionsriskeffekter. Planområdet ligger nära flera tordmule- och silltrutkolonier som hör till Östersjöns största kolonier. Populationen av silltruten, som av Birdlife Finland fått status ”ytterst hotad” och finns med på listan av de i 15 § i den åländska naturvårdslagen 2 avsedda särskilt skyddsvärda arterna av däggdjur och fåglar på Åland har minskat markant de senaste årtiondena. På Rannö finns den största kolonin av Östersjösilltrut i Finland och den näst största i Östersjön. I området är det låg predationsfara och god tillgång till fisk tack vare gynnsamma bottenförhållanden norr om Rannö. Vattenkvaliteten är även utmärkt tack vare Norrhavets strömningsförhållanden (tillrinning från älvar).
I Bilaga 8 hänvisas till att studier med GPS-försedda silltrutar (Johnston, et al., 2022) indikerar att silltrutar inte undviker havsbaserade vindkraftsparker men tydligt undviker rotorbladen genom att hålla avstånd från rotorbladet eller att flyga över. Det står också att ”Studier inom vindkraftsprojekt Noatun Nord genomförda av OX2, som i delar tangerar planområdets gränser, med fem stycken GPS-försedda silltrutar visar att de flyger längre sträckor och använder sig av planområdet för att hitta föda (Bergström, 2024).” Annan forskning inom området visar däremot att silltruten löper stor risk för kollisioner: ”Lesser black-backed gulls may forage up to 180 km offshore during the breeding season. (Thaxter et al., 2012). Hence, there is potential for birds from several UK colonies to forage in areas of OWFAs. Lesser black-backed gulls are considered at high collision risk (Furness et al., 2013), flying at heights (during commuting and foraging) within the rotor sweep zone (Johnston et al., 2014, Corman and Gathe, 2014), making it necessary to characterise their total area usage away from the breeding colony.” 3 Det finns alltså konflikterande forskning om silltrutens kollisionsrisk. Även detta är en stark orsak till vidare undersökningar för att bedöma områdets påverkan på fågellivet.
OX2s studie för vindkraftsprojektet Noatun Nord visar att planområdet används av silltrutar för födosökning. Vid födosök när silltruten jagar ett stim med fisk är risken att de inte är uppmärksamma och ser turbinerna och därmed riskerar kollision.
Det finns studier som påvisar negativa effekter på fågelkolonier på mer än 10 kilometers avstånd från vindkraftsanläggningar:
- Peschko et al. (2024) visade att vindkraft har negativa effekter gällande sillgrisslor inom en radie på 19,5 km från en vindkraftspark.4
- För silltruten har motsvarande effekter hittats i en mycket omfattande studie i England. 5
- Också i Belgien har motsvarande effekter observerats. Vanermen et al. (2021) ”used GPS tracking data to compare the numbers of lesser black-backed gull before and after the construction of the Belgian Norther wind farm. They found a decrease in occurrence by 71% compared to the pre-construction period and accounting for the trend in control areas.” 6
- I miljökonsekvensbeskrivningen för Najadernas vindkraftsområde i Södra Bottenhavet visades det att silltrutarna använde projektområdet för genomflygningar och som födosöksområde och att ”silltrutarna från Björns skärgård regelbundet flyger mer än 100 km enkel väg för att söka föda till ungarna”. Enligt bedömningen kan Najaderna ha en liten konsekvens för silltruten. Avståndet från planläggningsområdet Najaderna till silltrutkolonierna är större än 10 km och området ganska litet (ca. 20* 15 km) i förhållande till Sunnanvind.7
- I studier inom vindkraftsprojektet Noatun Nord har också GPS-loggning använts. Alla märkta silltrutar flög genom Sunnanvindområdet eller använde det som födosöksområde och också gps-märkta tordmular använde området. En av rutterna av silltrut har publicerats i Suomen Luonto 1/2024. 8
Vi anser utifrån ovanstående fakta att en viktig skyddsåtgärd skulle vara att skapa en 10 km bred skyddszon i nord-sydlig riktning norr om Rannö. Skyddszonen skulle
- Möjliggöra silltrutens födosök norrut till det fiskrika grunda området norr om Rannö.
- Underlätta fågelflyttningen speciellt under hösten genom vindparken.
- Minska risken för vindparkens undanträngande effekt på häckande fåglar
- Minska barriäreffekten som annars är påtaglig (90km)
- Minska bullret i närheten av Rannö
- Möjliggöra trafik av fritids- och fiskebåtar norr om Rannö
Det är bra med planbestämmelser om att turbinerna ska vara minst 30 meter ovanför havsytan för att undvika många kollisioner och att bestämmelsen kan ersättas av en driftreglering av verken i det fall denna reglering kan påvisas utgöra en skyddsåtgärd med motsvarande eller bättre skydd för migrerande fågel.
De flesta fåglar flyger enligt undersökningarna lägre än 30 meter och därför införs det krav i planbestämmelserna att rotorbladets nedersta spets ska ha ett avstånd på minst 30 meter till havsytan. Men det betyder att de arter som flyger högre än detta fortfarande är lika utsatta för kollisionsrisk. Vi anser att det finns behov av analyser av högre flygande arter och kräver att det analyseras vidare vilka arter som flyger högre både vid migration och vid födosök för att få en heltäckande bild av vilka fågelarter som kan påverkas av vindturbinerna och i vilken omfattning.
Fladdermöss
Gällande fladdermöss är det viktigt göra fler undersökningar precis som konstateras i bilaga 9, och även fortsatta studier och anpassningar vid eventuell driftregering: ”En studie av migrerande fladdermöss ska utföras inom de delar av planområdet som ska bebyggas med vindkraftverk. Om resultatet från studien visar att vindkraftsområdet, eller delar av vindkraftsområdet, är av signifikant betydelse för fladdermöss under höstmigrationen ska en skyddsåtgärd i form av driftreglering implementeras under perioder med väderförhållanden då höstmigration av fladdermöss kan förväntas. I det fall driftreglering implementeras ska denna kombineras med ett undersökningsprogram som löper under en period om tre år efter driftsättning och som innehåller inventering av höstmigrerande fladdermöss inom parkområdet, samt insamling av data relaterat till lufttemperatur, vindhastighet och vindriktning. Resultaten från detta undersökningsprogram ska sedan användas av verksamhetsutvecklaren i samråd med behöriga myndigheter för att avgränsa driftregleringen till de särskilda meteorologiska förhållanden då migration förekommer.”
Landskapsbild, kulturmiljö och boendemiljö
Vildmark och orörd natur som den åländska skärgården och dess havsband är en ändlig resurs som är ovärderlig. Den åländska skärgården och dess närliggande miljöer är en vildmark och ett kulturlandskap som är värt att bevara för kommande generationer. Byggande ska undvikas på eller i nära anslutning till orörd natur och om byggande sker på sådana områden ska skadeverkningarna på naturen minimeras. Att anlägga en så storskalig anläggning på Norra Åland ger onekligen en synlig effekt på ett tidigare orört område, som både kan upplevas som negativ och positiv beroende på vem betraktaren är.
Ålands småskaliga kulturmiljöer i skärgården påverkas negativt av att en storskalig anläggning byggs upp i deras närhet, och detta är en av de större negativa effekterna som inte kan åtgärdas eller minskas på något sätt vilket är problematiskt.
Ålands Natur & Miljö förordar måttliga anläggningar som gynnar självförsörjning och ger mindre miljöpåverkan istället för storskaliga anläggningar med stor miljöpåverkan. I dagens samhälle är vi starkt beroende av el för att möta de höga energibehoven, och detta beroende förväntas öka i framtiden. Samtidigt som vi behöver göra en omställning till hållbar energi, behöver vi också effektivisera och minska vår energikonsumtion för att främja en hållbar framtid. Det vore önskvärt att Ålands landskapsregering också prioriterar att effektivisera och minska energikonsumtionen förutom att satsa på utbyggnad av en storskalig anläggning som stöder en ökad energikonsumtion.
Maritimt kulturarv
Planbestämmelserna om maritima kulturarv där verksamhetsutvecklaren måste göra en marinarkeologisk bedömning och analys av bottendata och undvika påverkan på kulturhistoriska lämningar är nödvändiga. Detta säkerställer att risken för att kulturhistoriska lämningar förstörs minimeras och så mycket som möjligt av det åländska maritima kulturarvet bevaras.
Klimatpåverkan
För att kunna bedöma vindkraftsprojektet Sunnanvinds verkliga klimatpåverkan krävs en fullständig, oberoende och vetenskaplig livscykelanalys (LCA) av projektets totala koldioxidutsläpp. En sådan analys måste omfatta hela livscykeln: från utvinning av råmaterial, tillverkning och transport av komponenter, till byggnation, drift, underhåll, och slutligen nedmontering, återvinning samt återställande av berörda områden. I livscykelanalysen behöver koldioxidutsläppen från projektets hela livscykel ställas i relation till den reducering av koldioxidutsläpp som anläggningen bidrar till under sin livstid, detta för att kunna få en tydligare bild av vad nollalternativet skulle innebära i förhållande till om projektet genomförs.
Följande specifika områden måste bli föremål för en noggrann granskning:
- Koldioxidutsläpp från betongfundament
Projektets planerade skala kommer att kräva mycket stora volymer betong för fundamenten. Globalt står betongtillverkning för cirka 8 % av de totala koldioxidutsläppen9 10, vilket kan jämföras med flygtrafikens andel på cirka 2 % 11, vars klimatpåverkan dock beräknas vara högre (4-5%) på grund av utsläpp på hög höjd12. Utsläppen från betongtillverkning uppstår dels från förbränning av fossila bränslen för att hetta upp kalksten (cirka 33 % av utsläppen), dels från den kemiska processen där koldioxid som varit bunden i kalkstenen i miljontals år frigörs (cirka 67 % av utsläppen)13 14. Utöver detta tillkommer betydande utsläpp från transporter av färdig betong från fabrik till byggplats.
- Utsläpp från övriga komponenter, transporter och drift
En komplett livscykelanalys måste även inkludera:
Tillverkning och transport: Koldioxidavtrycket från produktion och globala transporter av vindkraftverksturbiner, torn, blad och övriga komponenter.
Byggnation och underhåll: Användningen av fossildrivna fordon och maskiner under såväl installationsfasen som det löpande underhållet under hela parkens livslängd.
Smörjmedel: De storskaliga turbinerna kräver stora mängder smörjolja för sin drift. Analysen måste kvantifiera denna användning samt inkludera miljöpåverkan och koldioxidutsläpp från utvinning, raffinering, transport och hantering av dessa oljeprodukter15. Risken för och konsekvenserna av eventuella oljeutsläpp i den marina miljön måste också utredas. Det är av vikt att den exakta mängden och typen av smörjolja per vindkraftverk klargörs.
- Påverkan på havets funktion som kolsänka
Storskaliga vindkraftsparker till havs kan potentiellt påverka marina ekosystem, inklusive vattencirkulation och skiktning. Det finns en risk att detta kan inverka negativt på Östersjöns förmåga att fungera som en kolsänka16 17. Denna potentiella påverkan måste utredas vetenskapligt som en del av miljökonsekvensbedömningen.
- Jämförande analys av utsläpp per producerad kWh
För att sätta projektets utsläpp i ett bredare perspektiv bör en jämförelse göras med andra energislag. Enligt Vattenfalls egna publicerade livscykelanalyser är vindkraft, efter solkraft, det energislag (exklusive fossila bränslen) med näst högst koldioxidutsläpp per producerad kWh.18 Detta är ett viktigt jämförelsevärde som bör beaktas i den totala bedömningen av projektets klimatnytta.
- Sällsynta jordartsmetaller
Moderna, växellådslösa vindkraftverk (en vanlig typ vid havsbaserad vindkraft) använder sig av starka permanentmagneter i generatorerna. Dessa magneter kräver stora mängder sällsynta jordartsmetaller, som exempelvis Neodym och Dysprosium.
Utvinningen och raffineringen av dessa metaller är en extremt energi- och kemikalieintensiv process. Den är i dagsläget starkt koncentrerad till ett fåtal länder, främst Kina, och är ofta förknippad med stora lokala miljöproblem och höga koldioxidutsläpp.19 En fullständig LCA måste därför inkludera den klimatpåverkan som uppstår vid utvinning och transport av dessa kritiska material.
- Problematiken med uttjänta vindkraftsblad
Medan tornet och generatorn till stor del kan återvinnas som metallskrot, utgör de uttjänta vindkraftsbladen ett växande globalt avfallsproblem.
Bladen är tillverkade av kompositmaterial (glasfiber, kolfiber, härdplast) som är mycket svåra och energikrävande att återvinna. Den vanligaste metoden i dag är att deponera dem på soptippar, där de tar hundratals år att brytas ner. 20 En ärlig LCA bör inkludera energiåtgången och utsläppen förknippade med hanteringen av detta svårhanterliga avfall, eller bristen på en hållbar återvinningsprocess.
- Landbaserad infrastruktur och nätförluster
Ett storskaligt havsbaserat projekt som Sunnanvind kräver omfattande ny infrastruktur för att ansluta elen till det befintliga elnätet.
Analysen måste räkna med klimatpåverkan från tillverkning och installation av massiva sjökablar, transformatorstationer till havs och på land, samt eventuella nya kraftledningar på land. Dessutom uppstår alltid energiförluster vid överföring av el över långa avstånd (s.k. nätförluster), vilket innebär att en del av den producerade gröna elen aldrig når konsumenten.
- Behovet av balanskraft och energilagring
Vindkraft är en intermittent (variabel) kraftkälla – den producerar endast el när det blåser. För att elsystemet ska vara stabilt och leveranssäkert dygnet runt, kräver en stor andel vindkraft antingen balanskraft eller storskalig energilagring.
Balanskraften kommer ofta från snabbreglerade kraftverk som vattenkraft eller, i många elsystem, gaskraftverk. 21 Om fossilbaserad gaskraft används som reserv när det inte blåser, måste dess utsläpp delvis tillskrivas vindkraftens systempåverkan. Om energilagring (t.ex. batterier) används, har även dessa en betydande klimatpåverkan från tillverkning (litium, kobolt etc.) som måste inkluderas i en ärlig systemanalys.
Det är bra att vindkraftsparkernas klimatpåverkan analyseras på en övergripande nivå i miljörapporten. Men vilka krav kommer att ställas på verksamhetsutvecklaren på val av material, fundament, tillvaratagande av avfall osv? Det har vi inte hittat någon information om i samrådsdokumentationen så det skulle behöva utvecklas.
En negativ klimateffekt vid ett uppförande av vindkraftsparken som vi har noterat är att stora mer djupgående fartyg måste köra längre väg än vad de gör idag om sjöfartsområdet för djupgående fartyg flyttas längre norrut, vilket i sin tur ger mer utsläpp så länge fartygen är fossildrivna.
Storlek på vindkraftparken
I generalplanskissen och utkastet till miljörapport saknar vi analyser av den tilltänkta storleken på vindkraftparken. Alternativa storlekar på anläggningen är viktigt att analysera då större anläggningar i regel påverkar miljö och ekosystem i större omfattning än vad mindre eller inga anläggningar gör. Ekonomisk nytta från ett storskaligt projekt kan aldrig kompensera för en potentiellt irreversibel skada på havsmiljön som är en ändlig och oersättlig resurs.
Som miljöorganisation är vår primära uppgift att konsekvent värna om Ålands natur och miljö. Vi anser att det är viktigt att Ålands Landskapsregering fortsätter att främja grön energi, men att man gällande projektets omfattning fokuserar på en dimensionering som prioriterar miljöns integritet och en balanserad utveckling. En hållbar energiförsörjning ska kunna uppnås utan att äventyra den unika åländska havsmiljön. Projekt Sunnanvind är väldigt stort både i relation till andra motsvarande projekt i Finland och i relation till Finlands totala elkonsumtion. Med tanke på de naturvärden som finns runt Åland, Östersjöns sköra tillstånd samt rekommendationer från Miljöskyddscentralen anser vi att projektets omfattning bör prövas noggrant och vid behov anpassas för att säkerställa miljöns integritet och en balanserad utveckling.
En tydligare prioritering av vilka områden som vid exploatering innebär minst risk för miljön behöver göras. Om projektet till exempel skärs ner från nuvarande 20 TWH till 5-7 TWH så är det ändå lika stort som Korsnäs vindkraftspark, som fullt utbyggd väntas generera 5-7 TWH. En vindkraftspark behöver inte täcka hela norra Ålands kust för att ge ett betydande bidrag till en hållbar energiomställning. Notera att minskningen är endast ett exempel, Ålands Natur & Miljö tar inte ställning till den slutliga exakta omfattningen av projektet.
Ålands andel av Finlands ekonomi och befolkning är cirka 0,5 %22. Om Åland skulle stå för t.ex. 5 % av Finlands havsbaserade vindkraft är det fortfarande 10 gånger mer än den andel som motiveras av befolkning och andel av ekonomi.
Vi kan konstatera att projektet, oberoende storlek, kommer att påverka naturen och miljön i området. Om projektet genomförs skulle en kompensationsåtgärd för den direkta påverkan projektet har på miljön vara att planera skydd och restaurering av andra viktiga naturområden på Åland. Detta skulle ge klimatnytta och klimatresiliens som väger upp mot den negativa miljöpåverkan av projektet.
Avveckling
Analyserna för påverkan i avvecklingsskedet är inte så omfattande i samrådsunderlaget. Det kan förstås förklaras av att det kan ta årtionden innan en avveckling ska göras och att reglerna kan förändras till dess. Däremot kunde det vara bra att nämna om eventuella kommande regler för fondering för demontering ska tas med i den fortsatta planeringen då detta är en fråga som kommit upp ett flertal gånger i den allmänna debatten. Och också vilka krav som kommer att ställas kring buller, sedimentpåverkan, omhändertagande av avfall osv vid avveckling. Även om reglerna förändras är det bra med tydlighet kring ansvarstagande vid avveckling.