Här är Ålands Natur & Miljös synpunkter på landskapets fastighetsverks förfrågan om planerna för en solcellspark:

Synpunkter och diskussion

Er förfrågan kommer mycket tidigt i processen, vilket gör det svårt att ge ett tydligt utlåtande när det fortfarande finns så många outredda frågor. Det är också väldigt lite information att basera ett utlåtande på.

Ålands Natur & Miljö är positiva till förnyelsebara energiformer som bidrar till att fasa ut de fossila bränslena. Att anlägga en solcellspark på Åland är något som vi ställer oss positiva till.

Den tänkta placeringen av solcellsparken har väckt en del frågor både hos föreningens styrelse och medlemmar. Förnyelsebar energi är bra, men det är inte bra att 50-60 hektar allmän mark plus utrymme för kraftöverföringsstationer och nya ellinjer ska exploateras för ändamålet.

Det föreslagna området är ett relativt lugnt och oexploaterat område. Området är ett av få skogsområden om man ser till den omkringliggande naturen. I närliggande områden finns mycket åkermark. Området är idag ett område som är tillgängligt för allmänheten, som om det arrenderas ut kommer att bli ett stängt industriområde. Föreningen vill föra fram att det är viktigt att det finns naturområden som ägs av samhället där medborgarna kan röra sig fritt och främja naturglädjen. Vi tror att det skulle det gynna Åland och ålänningarna bättre att skydda landskapsägda naturområden än att exploatera dem. Ett mera exploaterat område eller ett område som ligger närmare exploaterade områden vore att föredra för byggandet av en solcellspark. Området är också en del av ett stort skifte som landskapet äger som hör till Grelsby Kungsgård, och har därför ett historiskt värde som bör beaktas.

Det vore t.ex. bättre att nyttja markområden som redan är exploaterade eller rent av ”förstörda”, t ex. täckta deponier, övergivna skjutbanor, berg- och grustäkter som inte har lov att bryta mer, åkermark som inte ger så bra skördar etc. Det vore bättre att välja markområden som inte kan nyttjas till annat och där djur och natur inte störs eller förstörs.

Landskapet har gått ut med att de ska öka mängden skyddade områden på Åland genom att till att börja med skydda sin egen mark, för att uppnå EU-kraven på skyddade områden. Om 50 hektar mark används till solcellsparken går en ansenlig del av potentiella skyddade områden förlorade. Dylika projekt borde anläggas på privata områden framom de offentligt ägda.

Området är idag inte naturinventerat men är klassificerat som ett Finiba-område[1]. Ålands Natur och Miljö förutsätter att uppförande av en anläggning enligt handlingarna skulle föregås av erforderliga tillståndsförfaranden, utredningar såsom miljökonsekvensbedömningar, inventeringar och hörandeprocesser. Naturinventeringar måste göras för att analysera naturvärdena i området noggrant innan beslut fattas, detta för att säkerställa att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Anläggandet av en solcellspark kan komma att påverka arter som har behov av större orörda områden för att t.ex. bo, häcka eller föröka sig. Det är viktigt att låta analysprocessen ta sin tid och inte skynda på processen, utan att tänka färdigt först. Att inkludera kunniga lokala resurser i helhetsutredningen och processerna skulle gynna både miljön och den åländska ekonomin.

Den miljöutredning som görs inom området innan beslut om tillstånd till projektet beviljas måste omfatta både områdets flora, fauna och naturtyper. Man behöver särskilt utreda arter och naturtyper som är skyddade enligt den åländska lagstiftningen, EU:s habitat- direktiv [2] och fågeldirektiv samt hotade arter och naturtyper, se t.ex. den regionala hotbedömningen av arter 2020[3] och hotbedömningen av naturtyper 2018[4]. Detta måste göras för att kunna anpassa projektet till eventuella hotade och skyddade arter och naturtyper som hittas inom området, så att man förutom klimatkrisen beaktar även den pågående biodiversitetsförlusten och minskar motsättningar som kan uppstå när man tar fram åtgärder för dessa två kriser. I utredningen måste även de områden inkluderas som påverkas av den infrastruktur som måste byggas för att kunna använda området som solcellspark. Det behöver också redas ut vad som händer med anläggningen då den ska avvecklas i framtiden, och vem som då ansvarar för att återställa naturen/marken till ursprunglig form. Den framtida avvecklingen av solcellsparken är också en viktig orsak till att anläggningen bör placeras på ställe där naturen påverkas så lite som möjligt.

Vi framför vidare att det vore onödigt att exploatera inom ett vattenskyddsområde när det finns andra områden. Om parken blir av måste alla inblandade aktörer försäkra sig om att vattenkvaliteten i vattendragen, som är vattentäkter för en stor del av Ålands befolkning inte riskerar att försämras. Särskild hänsyn till både vattenkvalitet och naturskydd måste iakttas under både uppförande och drift av anläggningen. Avverkning i området kan påverka avrinningen och öka näringsutsläppen vilket inte får ske.

Oberoende om solcellsparken byggs eller inte borde man utreda hur mycket passliga tak- och väggytor för solpaneler som finns tillgängliga på Åland. Det offentliga Åland har många byggnader som kunde användas för solpaneler. Detta skulle innebära att mindre landyta behöver reserveras för solceller. En långsiktig plan för att stegvis placera solpaneler på tak på existerande och framtida nya byggnader runt hela Åland kunde göras. Då exploateras så lite natur som möjligt.

Det kunde också utredas vad fördelarna med utspridda solpaneler kunde vara jämfört med att anlägga en stor solcellspark, även om prislappen blir högre med många mindre enskilda anläggningar. Med solpaneler på tak skulle elproduktionen fördelas runt hela Åland. Tak med olika lutningar och väderstreck kunde möjliggöra för energiproduktionen att pågå längre tid per dygn vilket i sin tur kan ge lägre punktbelastning på elnätet och färre tillfälliga överskott för export. Att sprida ut solpanelerna i samhället kunde ge större engagemang hos den åländska befolkningen och de åländska företagen, och skapa fler lokala arbetsplatser än vad en stor park skulle göra. Utspridda anläggningar borde också minska risken för stora avbrott när något går sönder eller om någon skulle vilja sabotera anläggningen.

På Åland idag saknas analyser för gröna korridorer och områden som är viktiga för att undvika habitatfragmentering, vilket gör det svårt att veta hur den biologiska mångfalden påverkas. En regionplanering av Åland skulle kunna ge förutsättningar för att markera lämpliga platser för den här typens anläggningar.

Kan miljö och natur skyddas och bevaras ser föreningen mycket positivt på en solcellspark med förnyelsebar solenergi och lokal elproduktion.

Sammanfattning

Det är svårt att ge ett uttömmande utlåtande så här tidigt i processen. Ålands Natur & Miljö ställer sig positiva till anläggandet av en solcellspark. Föreningen är däremot tveksamma till om den föreslagna placeringen är rätt, med tanke på att det är ett ganska oexploaterat område där en av Ålands viktigaste vattentäkter och viktiga områden för fåglar finns, och att detta skulle minska potentiella naturområden som kan skyddas. Med naturinventeringar och regionplanering skulle det vara lättare att hitta lämpliga platser för framtida anläggningar för förnyelsebar energi, gröna korridorer och alla andra typer av större anläggningar och infrastruktur som kan behövas i samhället.

[1] Birdlife Finlands klassificering på viktiga områden för fåglar

[2] Rådets direktiv 92/43/EEG

[3] https://www.ymparisto.fi/fi- FI/Luonto/Lajit/Uhanalaiset_lajit/Suomen_lajien_Punainen_lista_2019/Alueellinen_uhanalaisuusarviointi_2020

[4] https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Naturtyper/Hotbedomningen_av_Finlands_naturtyper