Synpunkter på ny vägtrafiklagstiftning på Åland

Allmänt

Ålands Natur och Miljö är positivt inställda till att den åländska vägtrafiklagstiftningen uppdateras och anpassas till dagens förutsättningar och till nyare vägtrafiklagstiftning både på fastlandet och internationellt. Det är också bra att lagen förtydligas och blir mer lätt att förstå och också att man har som målsättning att öka acceptansen hos befolkningen genom att redovisa syftet med olika bestämmelser.

Synpunkter på lagförslaget ur en miljösynpunkt

Vad vi saknar i landskapsregeringens överväganden är diskussioner och överväganden kring hur vägtrafiken på olika sätt påverkar miljön. Det konstateras bara kort att miljön inte påverkas av lagförslaget. Det hade varit bra med en diskussion om hur ändringar i vägtrafiklagen kunde påverka miljön och även en målsättning att se vilka åtgärder i lagen som skulle kunna förbättra miljön.

Vägtrafiken på Åland är den främsta källan till koldioxidutsläpp på Åland med ungefär 62,6 miljoner kg koldioxidekvivalenter, vilket är mer än en fjärdedel av de totala utsläppen på Åland. [1] Den s.k. bashastigheten på Åland är idag 70 km/h. En bestämmelse som skulle kunna minska utsläppen från biltrafiken betydligt är att ändra de vanligaste hastigheterna 50/70/90 km/h till 40/60/80. Detta skulle vara i samklang med utvecklings- och hållbarhetsagendans mål 6 om minskad klimatpåverkan[2]. Är detta något som landskapsregeringen ens har övervägt?

En minskning av hastigheten från 90 till 70 km/h minskar bränsleförbrukningen med upp till fem liter på 250 km. Fem liter bränsle ger upphov till cirka 12,5 kg koldioxidutsläpp. Om 100 bilister som kör 250 km per vecka saktar farten enligt detta exempel skulle koldioxidutsläppen minska med 1250 kg på bara en vecka. [3] Om trafikens verkliga medelhastighet på en lokalgata i en stads centrum sänks från 50 km/tim till 40 km/tim minskar det utsläppen av koldioxid med ungefär tio procent. [4]

En bra sak för miljön är att förbudet mot tomgångskörning är stängare i samband med broöppning då detta minskar punktutsläppen då bilar står stilla med motorn igång i en bilkö.

Att däremot tillåta högre hastighet för personbil med lätt släpvagn skapar mera utsläpp vilket går emot utvecklings- och hållbarhetsagendans mål 6, och speciellt delmålet om 50% lägre växthusgasutsläpp från vägtrafiken[5]. Vad är orsaken till denna höjning av hastigheten?

Ändringen gällande att vinterdäck ska användas när vinterväglag råder under november-mars istället för det absoluta kravet att använda vinterdäck under december-februari kan minska utsläpp av koldioxid och olika partiklar från däck, avgaser och vägbanor som slits.

En sak som inte hör till vägtrafiklagen, men som berör trafiksäkerheten och miljön är den årliga klippningen av vägrenarna på Åland. Enligt uppgifter från 2021 skulle det göras en inventering av värdefulla artrika vägrenar längs landskapets vägar, och det skulle även utarbetas en metodhandbok för inventeringsarbetet. När inventeringen är slutförd sades att befintliga skötselplaner skulle revideras och naturanpassade skötselåtgärder tas i bruk längs vägrenarna i landskapet. Var ligger detta ärende idag? Det är bråttom att bevara den biologiska mångfalden. Arbetas det aktivt med att förbättra processerna kring klippningen av vägrenar på Åland så att klippningen anpassas till både den biologiska mångfaldens behov och trafiksäkerheten?

 

 

 

[1] https://www.asub.ax/sv/ekologisk-hallbarhet-16-beraknade-utslappet-koldioxidekvivalenter-syke

[2] https://www.barkraft.ax/mal-2030/mal-6

[3] Uträkningar enligt siffor från trafikverket i Sverige: https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11308/RelatedFiles/100117_ratt_fart_saklart_taxi.pdf

[4] https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-trafik/-trafikregler-och-sakerhet/ratt-hastighet-i-hela-linkoping/for-miljon/