Synpunkter på Ålands landsbygdsutvecklingsåtgärder för perioden 2023-2027

Allmänna kommentarer om förslaget

Det är anmärkningsvärt att utkastet inte innehåller några siffror på stödnivåer, utan endast uppskattningen på anslutningen till olika interventioner. Det är mer tydligt och demokratiskt korrekt att visa siffrorna på stödnivåerna i remissförfrågan. Vi vill också påpeka att en svarstid på två veckor för utlåtande på ett så pass viktigt och omfattande förslagsmaterial med bilagor är alltför kort. Vi hade önskat en längre svarstid med tanke på förslagets vikt för det framtida jordbruket och omfattningen av materialet.

Vi önskar att målsättningen för jordbruket vore att det för varje jordbrukare skulle vara möjligt att, på frivillig väg, bli fossilfri och vara en nollutsläppare av näringsämnen. Varje jordbrukares marker ska vara en kolsänka och en kulturmiljö med biologisk mångfald innan programperiodens slut. En frivillig omställning kräver vilja och engagemang från jordbrukaren men även stöd och uppmuntran från offentligheten, till exempel genom LBU-programmet. Vi önskar att interventionerna och deras storlek blir tillräckliga för att uppnå dessa målsättningar. På sikt borde dessa målsättningar också bli fastslagna krav för näringen.

Ålands Natur och Miljö saknar en stark koppling mellan Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda[1] och det material som utskickats för utlåtande. Varje intervention borde kopplas till utvecklings- och hållbarhetsagendans strategiska utvecklingsmål[2], och inte på någon punkt gå emot dessa. Landskapsregeringen är huvudansvarig för uppnående av agendans målsättningar. Om landskapsregeringen själv inte kan koppla sina åtgärder till dessa målsättningar tappar agendan sitt syfte eftersom den inte tas i beaktande då det kommer till de verkliga möjligheter landskapsregeringen har att uppnå målsättningarna. Stödåtgärderna kunde till exempel enbart riktas för att uppnå agendans mål.

Biologisk mångfald och kulturmiljöer

Den biologiska mångfalden har genom det industrialiserade jordbruket utarmats och många arter står inför utrotningshot. Den biologiska mångfalden behöver bevaras eftersom

  1. Alla arter har ett egenvärde och därför en rätt att finnas till.
  2. Många arter har stor betydelse för människan, till exempel genom nyttor som pollinering av grödor och att de håller efter skadeinsekter.
  3. Människan uppskattar och mår bra i ett artrikt och varierat landskap.
  4. Biologisk mångfald är en försäkring inför framtida behov. Det är till exempel fortfarande mycket vi inte vet om vilken roll olika arter spelar i ekosystemen. [3]

För att komma bort från den oroande situationen gällande den biologiska mångfalden måste den biologiska mångfalden prioriteras, skyddas och uppnå stabila nivåer. Ekosystem i balans är målsättningen för strategiskt utvecklingsmål nr 4 i utvecklings- och hållbarhetsagendan, en agenda som landskapsregeringen är huvudansvarig för. Ingen av interventionerna ska leda till minskad biologisk mångfald eller flera utrotningshotade arter, utan istället främja den biologiska mångfalden.

Marker med hög biologisk mångfald utgör också kulturmiljöer, vilka ur turismsynpunkt  är mycket viktiga. De åländska kulturmarkerna och den vackra naturen är något som lockar turister till Åland, men även är något som ålänningarna själva uppskattar mycket.

I det fortsatta arbetet med detaljerna i programmet behöver det också planeras att fasa ut användningen av glyfosat och andra totalbekämpningsmedel som utarmar den biologiska mångfalden.

Klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser

 Interventioner för klimatanpassning finns med i förslaget vilket vi anser är nödvändigt. Med pågående klimatförändringar kommer klimatanpassningen att bli avgörande för jordbrukets framtid.

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket härstammar både från användning av fossila bränslen och utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning samt gödselhantering. Förnyelsebar energi framom fossil energi är en förutsättning för att uppnå strategiskt utvecklingsmål nr 6, Ökade andel energi från förnyelsebara källor och ökade energieffektivitet. Landskapsregeringen bör se till att ingen av interventionerna leder till intensivare användning av fossila bränslen eller ökade utsläpp av växthusgaser utan istället främjar minskning av dessa.

Det nya LBU-programmet borde innehålla omställningsåtgärder så att jordbrukare kan bli fossilfria i sin verksamhet innan programperiodens slut. Eldrift eller biobaserade bränslen som produceras inom jordbruket, så som biogas eller RME, borde understödas för att omställa jordbrukets arbetsmaskiner och fordon. Potential för produktion av biogas inom jordbruket finns men med nuvarande stöd och affärsmodeller är det inte genomförbart. Det nya LBU-programmet borde lösa denna problematik. Att tillåta sammanslutningar/samarbeten mellan jordbruk att söka stöd för biogasproduktion kunde vara ytterligare ett sätt att uppnå fossilfrihet fortare. Fossilfri drift kunde förutom omställningsstöd även stödas via arealstöd/produktionsstöd för areal/produkter som producerats fossilfritt..

Till programperiodens slut borde målsättningen vara att utsläppen från markanvändningen och förändrad markanvändning på Åland totalt sett är noll eller en kolsänka. Interventioner för att minska utsläppen är ett måste! Interventionerna kan sedan även kombineras med andra åtgärder för att ytterligare sänka utsläppen och öka kolsänkorna. Utsläppen från utdikade torvmarker har nyligen fått ytterligare uppmärksamhet. Utsläppen från utdikade torvmarker i Finland motsvarar utsläppen från vägtrafiken.[4] Utdikade torvmarker är således en stor utsläppskälla som med relativt enkla medel kan minskas. Landskapsregeringen borde inom LBU-programmet eller genom andra åtgärder uppnå ett återställande av torvmarkerna på frivillig väg innan programperiodens slut. Stöd till utdikande av torvmarker ska absolut inte ges. Stöd borde inte heller ges till odlingar på tidigare utdikade torvmarker.

Övergödning

Övergödningen av Östersjön och våra inre vattendrag är ett av de mest påtagliga miljöproblemen i våran vardagsmiljö. Jordbruket skapar utsläppskällor av näringsämnen som belastar våra vattendrag. För att någonsin kunna återfå ett friskt hav är det av absolut vikt att utsläppskällorna minskas och avtar helt så snart som möjligt. Ett friskt vatten är målsättningen för strategiskt utvecklingsmål nr 3, Allt vatten har god kvalitet. Ingen av interventionerna ska skapa näringsbelastning av våra vattendrag utan istället främja minskad näringsbelastning.

Halverat stöd för ekovall

Vi motsätter oss förslaget att stödet till den ekologiska vallen halveras. Förslaget att halvera stödet till den ekologiska vallen för att istället ge pengar till djurens välfärd innebär en minskad satsning på ekoodling. Detta anser vi går emot utvecklings- och hållbarhetsagendans mål 4 om ekosystem i balans och biologisk mångfald. Satsningen på ekoodling borde ökas hellre än att minskas. Tidigare problem med att ekologisk vall används till konventionell djurhållning kan undvikas genom att förbjuda att ekovall ges till konventionell djurhållning.

Vallen är en viktig miljöfaktor för att:

  • Vallen håller åkrar bevuxna året runt
  • Vallen minskar markpackningen
  • Vallen utgör en naturlig skyddszon för diken, vattendrag och sjöar
  • En vall som är sammansatt av många olika växter bidrar till biodiversiteten.
  • Vallen är ett viktigt inslag i den ekologiska växtföljden och en livsnödvändighet för en husdjursgård.

Därför är det viktigt att stödet till ekovallen inte halveras utan hålls oförändrat, med tillägget att ekovallen inte får gå till konventionell djurhållning.

Halverat stöd för gröngödslingsvall

Vi motsätter oss även halvering av stödet till gröngödslingsvall. Gröngödslingsvallen är livsnödvändig i den ekologiska växtodlingsgårdens växtföljd då den är den viktigaste näringskällan för efterföljande grödor.

Produktivitet inom ekologisk odling

Det har diskuterats varför 30% av stödet går till ekologisk odling medan endast 3% av produkterna som kommer ut är ekologiska. Orsakerna till detta är flera: Det pågår en livlig mellangårdshandel mellan ekologiska gårdar som utbyter varor och tjänster, och detta syns inte i statistiken. En del aktörer på marknaden väljer att inte delge sina sålda mängder så även detta faller bort i statistiken. En del av ekovallen går med dagens regler till konventionella djur vilket kan undvikas i kommande program. Ekoproducenterna har ofta valt att sökt egna vägar till försäljning när de traditionella försäljningssystemen tidigare inte har intresserat sig för ekologiska råvaror.

Areal omställd till ekologisk produktion

Det finns idag 25-30 % ekologisk areal på Åland. Detta syns inte i statistiken då mycket av den ekologiska arealen är vall. Den ekologiska arealen är värdefull och bör bevaras. Det går att starta upp ekologisk odling på en ekologisk areal vilken dag som helst. Det tar annars minst två år att ställa om konventionellt odlad mark för ekologisk odling.

Produktivitet

Vi understöder att man planerar stöd för djurens välfärd, vilket vi ser som positivt för produktiviteten i ekologisk produktion. Det är bra för framtiden att fokusera på stöd som gynnar produktiviteten. Men vi motsätter oss att stödet till djurens välfärd ska ges på bekostnad av den ekologiska vallen.

Småskalighet

Dagens jordbrukspolitik gynnar ofta storskaligheten. Det är viktigt att man fortsättningsvis stöder småskalig djurhushållning med naturbeten/skogsbeten för djurens, biodiversitetens, klimatets, landskapsbildens och turismens skull. En annan viktig sak är att man fortfarande kan odla små åkrar för biodiversitetens skull. De aktuella gränserna med minst 3 hektar för åkermark eller naturbeten och 0,5 hektar för grönsaksodling är därför viktiga att bevara för att garantera småskaligheten.

Naturbetesskötsel och biologisk mångfald

Idag finns 3 kategorier av naturbeten. I förslaget slås två av kategorierna ihop för att förenkla administration och kontroll av naturbeten.

En förenkling av kategorierna kan ge negativa konsekvenser på nyttjandet av betesmarkerna. Genom att slå ihop två av nivåerna på naturbeten finns risk för att naturvärdet i dem förringas och att stöden blir för låga i förhållande till arbetsinsatsen. Detta skulle i så fall påverka den biologiska mångfalden negativt. Ju mindre markägaren anser sig ha råd att sköta sina naturbeten, desto sämre sköts de. Naturbeten är ett av Ålands artrikaste biotoper och är därmed väldigt viktiga för den biologiska mångfalden. Det innebär mycket kostnader för lantbrukaren att underhålla naturbeten så stöden är oerhört viktiga för att upprätthålla naturbeten och vårt öppna landskap.

Det blir uppenbart att vassen alltmer breder ut sig längs våra stränder på grund av övergödning och minskat betestryck. [5] För att hämma vassen utbredning samt återskapa de artrika stränderna som en gång fanns borde strandbeten ha höga stödnivåer. Stränderna är viktiga livsmiljöer både för ekosystemen över och under vattenytan, så ett ökat betestryck längs stränder skulle tjäna båda ekosystem. Att beta eller skörda grön vass under sommaren kan minska näringsbelastningen på vattendragen med 9 kg fosfor och 100 kg kväve per hektar.[6] En tillräckligt hög stödnivå för strandbeten skulle samtidigt ge markägaren tillräckligt med ekonomiska incitament att använda stränderna som betesmark istället för att tvingas sälja eller exploatera stränder, som markägare tvingas göra då jordbruket inte inbringar tillräckliga inkomster.

Icke produktiva investeringar

Enligt förslaget ska finansieringen av icke-produktiva investeringar (t.ex. skapande av våtmarker och återskapande av naturbetesmark) flyttas från Leader till landskapsregeringen och kunna beviljas enbart till aktiva jordbrukare. Det här betyder att t.ex. föreningar inte kan söka medel för liknande projekt. Varför ska endast aktiva jordbrukare erbjudas möjligheten till stöd för detta? Stödet borde kunna erbjudas till såväl både enskilda och olika aktörer som samarbetar oberoende av om de är jordbrukare eller inte. Detta förespråkar vi eftersom det är väldigt viktigt att betesarealen på Åland ökar.

Leader

Vi noterar att de totala anslagen till Leader minskar jämfört med förra perioden. Vi anser att det ideella gräsrotsengagemanget minskar när stöden endast kan sökas via landskapsregeringen istället för via Leader. Många frivilligtimmar faller bort om Leader har mindre medel att bevilja till olika projekt. Leader arbetar med att marknadsföra och informera om stöden vilket inte landskapsregeringen gör i motsvarande grad idag.

Sammanfattning

 Förslaget till landsbygdsutvecklingsåtgärder för perioden 2023-2027 innehåller många bra förslag för utvecklingen av den åländska landsbygden. Däremot saknas siffror på stödnivåerna i förslaget, vilka skulle behövas för att kunna analysera helheten bättre.

Målsättningen med programmet borde vara att varje jordbruk ska bli fossilfritt, ha nollutsläpp och vara en kolsänka, bevara kulturmarker och biologisk mångfald. Programmet borde också ha en starkare koppling till målsättningarna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och ingen intervention ska motverka dessa målsättningar.

Förbättringar i programmet kunde göras genom t.ex. stöd för återställning av torvmarker, arealstöd till fossilfria arealer eller produkter och stöd för att aktivt öka jordens kolsänka. Stödsystemet borde också ge mer möjligheter till samarbeten gällande t.ex. biogasproduktion.

Vi anser att mer stöd till ekologisk odling borde ges istället för att minska stödet. Vi år positiva till stöd för djurens välfärd men inte på bekostnad av minskat stöd för ekologisk odling.

Småskaligheten är av många orsaker viktig att bevara. Att upprätthålla naturbetesstöd är en förutsättning för bevarande av våra öppna landskap.

Det frivilliga engagemanget via Leader är en viktig motor i samhällsutvecklingen som behöver upprätthållas, inte minskas.

[1] https://www.barkraft.ax/utvecklings-och-hallbarhetsagenda-aland

[2] https://www.barkraft.ax/vara-mal/de-sju-strategiska-utvecklingsmalen-2030

[3] https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/biologisk-mangfald/vad-ar-biologisk-mangfald

[4] https://svenska.yle.fi/artikel/2019/10/31/finland-forbranner-mest-torv-i-hela-varlden-inget-forbud-i-planerna-trots

[5] https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/1992/vass-som-indikator-pa-stranderosion-i-stockholms-skargard.html

[6] https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/viva-vatten-skorda-vass/