Havsplanens koppling till Utvecklings- och hållbarhetsagendan
I havsplaneringsdirektivet kapitel 1 definieras havsplanens övergripande syfte: “inrätta en ram för havsplanering i syfte att främja hållbar tillväxt i havsrelaterade ekonomier, hållbar utveckling i havsområden och hållbar användning av marina resurser.” [1]
Vi undrar hur Landskapsregeringen (LR) genom havsplanen ska uppfylla det övergripande syfte som nämns ovan, och dessutom uppnå de målsättningar som LR har bundit sig till att jobba för: Utvecklings- och hållbarhetsagendan[2], i synnerhet målen 3 och 4 (Allt vatten har god kvalitet och Ekosystem i balans)?
De strategiska utvecklingsmålen ska vara infriade senast 2030 för att säkerställa en hållbar framtid för nuvarande och kommande generationer. De bör utgöra en grund för all strategisk planering, vilket havsplanen är tänkt att vara. Enligt färdplanerna på bärkraft.ax[3], vilka har tillkommit för att uppfylla de strategiska utvecklingsmålen, återfinns ansvariga aktörer där LR uppger delmål samt vilket år dessa ska vara uppfyllda.
Ålands Natur & Miljö önskar att LR omarbetar havsplanen ytterligare i enlighet med havsplanens övergripande syfte, de strategiska utvecklingsmålen och färdplanens delmål.
Havsplanens koppling till skyddsvärda miljöer
I havsplaneringdirektivet kapitel 2, artikel 5 (mål för havsplanering), paragraf 2 fastslås följande:
“Genom sin havsplanering ska medlemsstaterna sträva efter att bidra till hållbar utveckling i sektorerna för energi till havs, sjötransport, fiske och vattenbruk samt bevarande, skydd och förbättring av miljön, inklusive motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar.”
Med andra ord borde varje medlemsstat (även Åland) sträva efter att bevara, skydda och förbättra miljön, något som i havsplaneförslaget verkar släpa efter rejält enligt miljöminister Alfons Röblom.[4]
Havsplanen är framåtsyftande vad gäller till exempel fiskodling och havsbaserad vindkraft, men vad gäller naturskydd och övrigt skydd saknas långsiktig planering. Idag är 2,8 % av Ålands vattenområden skyddade.[5] Hur tänker LR se till att naturskyddet uppnår den nivå som LR har förbundit sig till i och med hålbarhetsagendan (minst 10 % av Ålands totala vattenområden ska skyddas till år 2030)? Enligt förslaget på havsplanen förblir naturskyddet på samma nivå framöver i de allmänna vattenområdena. Ålands Natur & Miljö vill se en ökning av marina skyddsområden, i samma linje som EU och FN, d.v.s. att 30 % av de marina områdena ska klassas som marina skyddsområden år 2030.[6]
Flera av de miljömässigt mest skyddsvärda områdena finns utanför det föreslagna planområdet. De skyddsvärda områdena kan hittas i till exempel resultat från undervatteninventeringar utförda på senare år[7],[8] eller rapporten över ekologiskt viktiga undervattensmiljöer i Finland som utkom 2020.[9] Målsättningen med undervatteninventeringarna är att informera havsplanerarna, branschens experter och allmänheten om den finska kustens ekologiskt betydelsefulla områden genom att utnyttja bästa möjliga data. Hur tänker LR att dessa skyddsvärda områden ska bevaras och/eller skyddas om de inte tas med i havsplanen?
Markeringar för värdefulla kulturmiljöer saknas helt i denna version av havsplanen. Finns det inga skyddsvärda kulturmiljöer inom det föreslagna havsplaneområdet? Hur bevaras och/eller skyddas de värdefulla kulturmiljöerna inom vattenområdena om dessa inte berörs av havsplanen? Värdefulla kulturmiljöer bör markeras i havsplanen.
En översikt av nuläget för skyddsvärda områden och annan känd kunskap som t.ex. nuvarande fiskodlingar och sjöfartsområden och annat som är viktigt för havsplaneringen borde inritas även på de privata vattenområdena i havsplanen. En nulägesöverblick kan innehålla både planområdet och de privata vattenområdena. Den långsiktiga planeringen kan i sin tur enbart omfatta de allmänna vattenområdena.
Havsplanens koppling till fiskodling och fiske
Vi undrar också hur LR har tänkt när man planerar in potentiella havsbaserade fiskodlingar i de mest opåverkade vattenområdena i nordväst? Överlag är bakgrundsmaterialet som berör lokaliseringsplanen för fiskodling mycket bristfälligt. Dessutom grundar sig lokaliseringsplanen på en modell som fortfarande inte är fullt utvecklad:
“I förslaget till havsplan finns preliminära markeringar för lokalisering av storskalig slaktfiskodling av regnbåge på allmänt vatten. Markeringarna har tagits fram med en preliminär modell i vilken flera kriterier använts för att identifiera de mest lämpliga områdena.”
“Modellen kommer att vidareutvecklas i samråd med sektorrepresentanter samt ansvariga myndigheter.” [10]
Med detta vill vi lyfta fram att markeringarna i lokaliseringsplanen gällande fiskodling endast är preliminära till sin karaktär, vilket försvårar ett ställningstagande från vår sida. Vi vill helt enkelt ha klarhet i vad det är vi tar ställning till. Vår åsikt är att LR borde ha konkreta förslag när ett dokument av denna rang går ut på remiss, speciellt med tanke på att detta är den andra remissrundan för havsplanen. Det borde framgå hur och om lokaliseringsplanerna kommer att ändra framöver. Dessutom bör det framkomma att en ändring av dessa lokaliseringsplaner bör leda till en omarbetning av havsplanen, ett förfarande där allmänheten får möjlighet att komma med synpunkter. Speciellt ifall havsplanens omfattning även framöver endast kommer att inbegripa de allmänna vattenområdena.
Ur lokaliseringsplanens kriterier kan man utläsa att de mest opåverkade och rena vattenmiljöerna får högst poäng. Detta är områden som även skulle kunna anses vara skyddsvärda ur ett miljömässigt perspektiv. Är det verkligen meningen att vi ska flytta en verksamhet, som fiskodling, som bidrar bland annat till en negativ lokal påverkan, till våra renaste och mest oexploaterade vattenområden?
Vi bör även komma ihåg att inga av våra allmänna eller privata vattenområden anses ha en god ekologisk status eller befinner sig i ett gott marint miljötillstånd.[11] Att föreslå en lokaliseringsplan för en verksamhet som står för en ansenlig andel av den totala näringsbelastning på vattenmiljön runt Åland tolkas av oss som att vattenmiljön i dessa områden kommer att försämras. Vattenmiljön i dessa områden borde istället förbättras för att uppnå strategiskt utvecklingsmål nummer 3 (Allt vatten har god kvalitet).
Ålands Natur & Miljö önskar att havsplanen också skulle innehålla omfattande begränsningar av det storskaliga industriella fisket. Därtill önskar vi att småskaligt kustnära fiske och husbehovsfiske uppmuntras och skulle ha tagits med på ett mera tydligt sätt i havsplanen.
Sammanfattande ord
- Vi önskar få svar på hur LR ämnar uppnå mål 3 och 4 i utvecklings- och hållbarhetsagendan med det förslag på havsplan som nu ligger som grund för denna remiss. Vi anser att det inte är möjligt att uppnå målen med detta förslag.
- Bevarandet, skyddandet och förbättringen av miljön släpar efter på Åland. I och med detta förslag till havsplan ser inte situationen ut att bli bättre, varvid man riskerar att inte uppnå några av de mest grundläggande målsättningarna med havsplaneringsdirektivet. Vi är även oroliga för vad som kommer att hända med våra mest värdefulla områden ur ett kulturmiljö- och miljöperspektiv, speciellt de områden som exkluderas i denna version av havsplanen. Kan LR garantera ett tillräckligt bevarande och skydd av dessa områden? Det är även oklart hur LR har tänkt uppnå internationella överenskommelser gällande skyddad havsmiljö.
- Den preliminära lokaliseringsplanen som berör fiskodling är mycket bristfällig vad gäller fakta och bakgrundsinformation. Ålands Natur & Miljö anser att det är svårt att ta ställning till ett förslag som benämns vara preliminärt, speciellt då det råder stora
osäkerheter kring ett flertal punkter.
- Omlokalisering av fiskodlingar anser vi att strider mot hållbarhetsagendans strategiska utvecklingsmål 3 (Allt vatten har god kvalitet) eftersom det kommer att påverka det aktuella vattenområdet negativt. Inget av de åländska vattenområdena uppnår idag god status, så en förflyttning av fiskodlingar skulle enbart flytta utsläppen från ett område till ett annat utan att uppnå det strategiska utvecklingsmålet.
- Havsplanen borde ha varit mera begränsande gentemot det storskaliga industrifisket medan det småskaliga, kustnära fisket och husbehovsfisket skulle uppmuntras.
- Enligt havsplaneringsdirektivet ska en ekosystemansats tillämpas när havsplanerna tas fram. Det innebär en strategi för bevarande av naturvärden och hållbart utnyttjande av naturresurser. Målet är att användningen av ekosystemen sker inom ekosystemens gränser och på en nivå som ekosystemen tål. Detta framgår tyvärr inte av LR:s förslag till havsplan och bör tydliggöras.
[1] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32014L0089
[2] https://www.barkraft.ax/sites/default/files/attachments/page/utvecklings-och-hallbarhetsagenda-for-aland_0.pdf
[3] https://www.barkraft.ax/fardplaner
[4] Nya Åland, 21 januari 2021 s. 6
[5] https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/miljorapport_over_forslag_till_havsplan_for_aland.pdf
[6] https://europeangreens.eu/marine-protected-areas-european-waters
[7] https://www.doria.fi/handle/10024/168137?fbclid=IwAR22NgTqWtu6qZngpJziAR3_w_l0Y8JXTqIHDX_MXUX_I7JQWuJUL9STVGo
[8] https://helda.helsinki.fi/handle/10138/312221?fbclid=IwAR0LSikB6Iz0zqOZ-ZD4ef1Fir8AV7DxxgxXMZKmPr6Wlbzy-02P0LIb5O0
[9] https://www.syke.fi/sv-FI/Aktuellt/Finlands_ekologiskt_betydelsefulla_marin(55216)
[10] https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/redovisning_av_svaren_efter_forsta_remiss_slutlig_rev_21_okt_2020.pdf
[11] https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/ytvattenstatus_pa_aland_2012-2018_002.pdf