Se var riksdagskandidaterna står i miljöfrågor!

Vi har bett de åländska riksdagskandidaterna tycka till i olika miljöfrågor. Samtliga kandidater har fått möjlighet att svara, och här redovisas deras svar. Vi redovisar svaren i den ordning vi fått in dem. Läs igenom och gå sen och rösta!

Nina Fellman (S)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Vattenskyddet och vattenförbättrande åtgärder baseras i alltför hög grad på frivillighet, och finansieringen av åtgärderna är inte tillräcklig eller öronmärkt för det som gör mest nytta. Jag skulle införa strängare lagstiftning vad gäller utsläpp, bland annat från fiskodlingar och jordbruk, skyddszoner och transporter.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Åland har ju egen behörighet på området, så det blir en fråga för ett annat val. Finland har en ok biodiversitetsstrategi som siktar mot 2030. Den måste verkställas och skruvas åt när man ser om åtgärderna har effekter. Den behöver dessutom ha en tillräcklig finansiering.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej. Länderna kring Östersjön borde ha en gemensam strategi och lagstiftning för att förhindra utsläppshopping.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Ja. Till exempel genom en lägre moms-sats för reparationstjänster.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har tvingat fram en högre medvetenhet om vårt beroende av rysk kol, olja och naturgas. Det kan göra vår energiomställning snabbare att det nu också är en fråga om nationell säkerhet. Jag tror att vi snabbt och koordinerat med de andra nordiska länderna behöver bygga ut den storskaliga havsbaserade vindkraften men också ha i minnet att små, lokala lösningar kan öka resiliensen och människors engagemang. Det finns ingen enskild stor lösning, svaret måste bli en rad olika energislag som kompletterar varann, men jag tror inte att kärnkraften ska vara en av dem.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Industriell trålning är som andra fiskerifrågor en internationell fråga. Den behöver man jobba med både genom att genom aktivism lyfta frågan och genom förhandlingar driva begränsningar och förbud som hotar tömma haven. Industriell trålning har för Ålands del lett till stora problem med det kustnära fisket, i sig en identitetsförlust för ett ö-samhälle mitt i havet.

Ted Häggblom (Ob)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Riktade stödåtgärder till jordbruket enligt svenska greppa näringen. Utsläppsminskning till nivå stöd enligt UK modell. Här finns EU medel att söka.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Systematiska åtgärder att utrota invasiva arter. Satsa på öppna strandängar och återställande av förlorade biotoper. Åtgärdsförslagen kan finansieras med EU medel tex Life så man får en stor summa och lång åtgärdstid.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Låter som en bra idé men vet ej helt hur man skulle få till detta.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Enligt Finlands omställningsplan 2035 med elektrifiering och högt ställda mål för vindkraft samt utbyggnaden av kärnkraft.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Tillsvidare förbud av försiktighetsprincip tills vi har bättre data på subbestånd mm och tydligt ser en återhämtning. Fortsätta tillåta småskaligt kustfiske för humankonsumtion.

Wille Valve (För Åland)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Ambitiösa Östersjömål måste in i regeringsprogrammet. Därefter behöver – varje år – satsas rejält för att minska utsläppen av fosfor och kväve. Alla utsläpp av fosfor och kväve måste minska, men utsläppen från jordbruket fordrar extra omsorg. Med mig i riksdagen kommer varje årsbudget att innehålla åtgärder för att minska utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

I Finland finns idag relativt god förståelse för vikten av biologisk mångfald, men den behöver förbättras vad gäller vattenmiljöns biologiska mångfald. Som riksdagsledamot skulle jag framför allt lyfta de åländska ”opåverkade” områdena och vikarna som kan innehålla stora ekologiska värden och stor biologisk mångfald. En av mina uppgifter som riksdagsledamot är att öka kunskapen kring biologisk mångfald i vattenmiljöer.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Det är principiellt fel. Bäst vore givetvis om samma utsläppsmål rådde i hela Östersjön. Finland kunde ta i bruk en ”skruvstödsprincip”, som innebär att direktutsläpp i havet måste minska varje år med en viss procentuell enhet. Fiskodlare kan dock kompensera för utsläppen om de kan påvisa andra åtgärder som avlägsnat fosfor & kväve ur Östersjön.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Ett av mina valbudskap är att förskjuta beskattningen från företag till utsläpp och konsumtion. I en sån skattereform kunde jag också tänka mig att införa avdrag för cirkulära tjänster.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Under de kommande åren måste vi se till att Finland är attraktivt för etablering av storskalig vindkraft och solenergi, det är en mycket viktig del av energiomställningen. För att bevara stabiliteten i kraftnätet och hålla Finland självförsörjande på energi kommer vi också att behöva bygga ut lite kärnkraft.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

I första hand en ytterligare utflyttad trålgräns. Men idag är läget så allvarligt att jag är beredd att stödja ett förbud mot industrifiske i hela Östersjön. Ett sådant förbud fanns fram till EU-inträdet men slutade att gälla 1997, vi ser nu konsekvenserna av det. Östersjön är en sällsynt dålig plats för industritrålning. Att fortsätta med industritrålning är en slags misshushållning med våra gemensamma resurser som allvarligt riskerar att förvärra obalansen i Östersjön.

Sandra Listherby (För Åland)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Vattenbruket (fiskodlingarna) behöver göras mer cirkulära. Jordbruket är en stor utsläppskälla, men å andra sidan behöver vi mat. Vi behöver stöda det regenerativa jordbruket som binder både mer näring och kol jämfört med konventionellt jordbruk. Vi måste komma tillbaka till den naturliga kopplingen mellan växt- och djurproduktion, för att minska behovet av konstgödsel och foderinköp. Vi behöver även fortsätta arbetet med våtmarker, övriga näringsfällor och skyddszoner. Jag tycker att kriterierna för att erhålla jordbruksstöd ska vara förknippade med strängare miljökrav. Krafttag för att få bort enskilda avlopp som inte är fullgoda. Skydda den biologiska mångfalden i havet, minska utsläpp av kemikalier och förhindra oljeolyckor. Se till att vi uppfyller HELCOM:s Baltic Sea Action Plan.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Vi måste uppnå målet om 30 % skyddade områden både på land och i vatten. Minska användningen av växtskyddsmedel och hjälpa våra pollinerare. I linje med EU-kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur ska vi inte bara skydda naturen utan aktivt arbeta för restaurering av värdefulla naturområden. Skyddandet av landområden och hav måste ske med äganderätten i beaktande.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej, det är absolut inte rätt. När fiskodlingar flyttas ut på öppet vatten blir det svårt att mäta utsläppen enligt devisen ”the solution to pollution is dilution”. Men sett till helheten av utsläpp och med tanke på det dåliga vattenutbytet av Östersjön så finns utsläppen ändå där. En fiskodling på öppet vatten är bättre än en kustnära odling, för att undvika lokala övergödningseffekter – men då ska en befintlig kustnära odling flyttas ut på öppet hav och drivas i samma skala. En expandering av öppna kassar är utesluten, om en expandering ska till måste det ske i slutna system.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Från en miljömässig synvinkel vore det förstås bra, men jag är inte säker på att det finns ekonomiskt handlingsutrymme i landets budget.  Generellt tycker jag att en kombination av piska och morot ska användas för att lyfta fram hållbara tjänster och produkter. Det är en tydlig målsättning även från EU. Vi behöver göra det vi kan för att minska vårt miljö- och klimatmässiga fotavtryck. Finland ger idag finansieringsstöd till företag som gynnar den cirkulära ekonomin och grön omställning, det behöver uppmuntras till denna omställning. Ett sätt är att använda momsverktyget för att gynna och öka den cirkulära användningen av varor. Dvs. att en lägre, eller ingen, moms utgår för donationer och reparationer och att det blir skattepåföljder i de fall man förstör varor som ej sålts.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Energiomställningen gynnar även säkerhetspolitiken. Vi behöver satsa på mer vindkraft, på det området händer det redan mycket. Även solkraft är intressant och vi behöver hitta flera lösningar för effektiv lagring av elektricitet. Hand i hand med att vi får miljövänliga energikällor behöver vi också förbättra byggnaders energiprestanda, så att de kan tillgodogöra sig den gröna energin. Infrastrukturen måste också hålla jämna steg med omställningen, så att den inte blir en flaskhals i utvecklingen.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

När man pratar om att fisken i Östersjön håller på att ta slut tänker nog inte gemene man på att det mesta av fisken inte äta upp utan går till fiskeodlingsindustrin, som blivit något av en helig ko. I mitt tycke är det helt galet att fiska slut på god matfisk, för att odla annan ”lyxigare” fisk som i processen ökar Östersjöns övergödning. Vi borde definitivt själva äta det vi fiskar upp och ska vi odla fisk bör det ske på land alt. i slutna system. Upp till 80 % av den fisk som fiskas av kommersiella fiskare på finska vatten är strömming och skarpsill. Merparten av fisken används som foder till odlad fisk och pälsdjur. För Östersjön finns det bara nackdelar med trålning och vi borde fasa ut denna för att i stället gynna det småskaliga kust- och fritidsfisket och lyfta fram strömmingen som matfisk, eftersom den nu innehåller acceptabla nivåer av dioxiner och PCB. Med tanke på EU:s mål om 30 % skyddade havsområden till 2030 behöver vi också växla upp takten med att inför marina skyddsområden, där trålförbud ska vara självklart.

Mats Löfström (För Åland)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Det handlar om att jobba med många frågor parallellt då det tyvärr inte finns någon enkel patentlösning för att förbättra vattenkvaliteten. De stora punktinsatserna blir färre i takt med att vi åtgärdat dem bland annat genom bättre vattenrening från städer och samhällen där det byggts moderna reningsverk. Ännu finns betydande punktutsläpp från stora djurfarmer runt södra Östersjön, och från Ryssland. Vi måste jobba aktivt tillsammans med de övriga Östersjöländerna i EU. På hemmaplan måste vi fortsätta göra insatser för att minska utsläppen av framförallt kväve och fosfor, men också medicinrester och mikroplatser. Att anlägga och restaurera fler våtmarker samt att utvidga programmet med strukturkalk i jordbruket skulle kunna vara konkreta beslut som nästa riksdag skulle fatta. Vi borde också ta upp farliga ämnen från Östersjöns botten där mycket problemavfall dumpats i rostande behållare som nu är en tickande miljöbomb. Vi behöver fortsätta tömma vrak på olja samt stärka beredskapen för att hantera oljeolyckor då det nu trafikerar mindre säkra oljetankfartyg från de ryska hamnarna i Östersjön. Den nya miljöskadefonden måste ha tillräckligt fokus på oljebekämpning då den ersätter oljeskyddsfonden.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Den biologiska mångfalden utgör grundpelaren för livet på jorden. Den är central för vår egen välfärd, för matproduktionen och för vår självförsörjning. En rik biologisk mångfald förbättrar naturens kapacitet att anpassa sig till förändringar. Mångfalden minskar emellertid i snabb takt, också i Östersjön. Övergödningen är den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Östersjön. Övergödningen i kombination med kustvattnens snabba temperaturökning (som förstärker övergödningen) som beror på klimatförändringen utgör ett akut hot mot de kustnära ekosystemen. Därför måste vi göra aktiva insatser för att förbättra vattenkvaliteten och minska klimatförändringen. Det är viktigt med ett jord- och skogsbruk som slår vakt om den biologiska mångfalden. Jag vågar påstå att så gott som alla jord- och skogsbrukare har en stark relation till naturen och förstår vikten av en ekologisk balans. I Finland finns en tradition med frivilliga åtgärder till exempel genom skyddsprogrammen Helmi och Metso, genom en ökad förståelse att lämna död ved, stående träd och viltsnår eller genom olika vattenskyddsåtgärder i jord- och skogsbruk. Det är sådan hänsyn som ska göras och görs i det dagliga arbetet och som bär den bästa frukten med tanke på miljön och mångfalden. Det gäller också att minska användningen av farliga kemikalier och ämnen samt att säkerställa att de inte hamnar ut i naturen. Här görs insatser på EU nivå, men där varje enskild person har ett stort ansvar då man använder medel som inte ska hamna ut i naturen.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej, inte egentligen. Men här är det fråga om nationell lagstiftning. Fiskodlingen på åländskt vatten regleras av Ålands lagting, den i Finland av Finland och den i Sverige av Sverige. Självfallet borde mer koordinering göras.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Ja. Man borde sänka skatten för exempelvis reparationer. Hushållsavdrag för gröna installationer och tjänster, som nuvarande riksdag beslutat om att utvidga, borde också höjas och förlängas ytterligare. Andra temporära stöd finns och har funnits för att fasa in ny miljövänlig teknik som det är viktigt att vi fortsätter med.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Vi ska fortsätta elektrifiera industrin och övriga samhället (framförallt uppvärmning) från fossila bränslen som olja, kol och gas. Energieffektivisering behöver fortsätta göras för att minska behovet av energi. Den miljövänligaste elen är den som aldrig behöver produceras genom att man inte slösar med den. En elektrifiering av energimixen kommer ändå betyda att mer elproduktion behövs. Då vattenkraften redan i praktiken är fullt utbyggd i Finland behövs mer sol- och vindkraft. Ifjol byggdes 2430 MW ny vindkraft i Finland. Kärnkraften kommer också ha en roll under överskådlig framtid för att leverera koldioxidfri baskraft som behövs när det inte alltid blåser och vattenkraften från de övriga nordiska länderna inte räcker till åt Finland. Det är inte en fråga om antingen eller, vi kommer den närmaste tiden behöva både och för att lyckas minska utsläppen av växthusgaser. Därför var det enhälliga beslutet av Finlands regering i vintras om att förlänga driftstillstånden för Lovisas reaktorer till år 2050 viktigt samtidigt som framförallt vindkraften kommer fortsätta byggas ut i mycket snabb takt i Finland med alla de projekt som redan har byggtillstånd och där många andra projekt kommit långt i planeringen. Elnäten måste också utvecklas för att kunna ta in mer förnybar energi medan frekvensen hålls, samt mer överföringskapacitet byggas. Privatbilismen behöver också elektrifieras samt bilkörandet minska genom mer kollektivtrafik och mer distansarbete. Det här är de stora pusselbitarna, sedan finns många andra mindre också.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Fisket måste utgå ifrån MSY-principen, att man aldrig fiskar något bestånd hårdare än det klarar av att reproducera sig. Om storskalig trålning innebär att bestånden fiskas snabbare än de kan reproducera sig måste det förbjudas. Det är ändå något som Finland inte ensamt kan göra då fisket regleras på EU-nivå. Finland kan enbart själva besluta om fisket i territorialvatten eller inom 12 sjömilsgränsen, men det måste också i så fall kunna motiveras till EU-kommissionen. Det finns vissa tecken på att situationen för strömmingen har vänt och det pågår ett forskningsprojekt som Finland initierat och där också Ålands landskapsregering medverkar. Det är viktigt att följa vetenskapen, men principen måste alltid vara att aldrig fiska ett fiskebestånd hårdare än det kan reproducera sig, det gäller också strömming och vassbuk, viktiga fiskar i Östersjöns känsliga ekosystem.

Alfons Röblom (HI)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Finland bör stärka vattenlagstiftningen så att den är i linje med vattendirektivet, marina direktivet och definierande domstolsbeslut såsom Weserdomen. Målet är en vattenlagstiftning som sätter upp tydliga ramar för näringslivet att förhålla sig till. Med tydliga och långsiktiga ramar vet företagen vad de behöver göra för att framtidssäkra sin verksamhet i linje med vad som är miljömässigt hållbart. Det behöver också finnas ekonomisks stöd till forskning och innovation som förbättrar förutsättningarna för hållbart vattenbruk, som också inkluderar algodlingar och andra nya verksamheter. Genom att se över jord- och skogsbrukspolitiken kan vi ta hjälp av både morot och piska för att minska övergödningen, öka cirkulationen av näringsämnen – de ska stanna i marken, inte rinna ut i havet, och fasa ut skadliga kemikalier.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Lagstiftningen behöver skärpas och utvecklas. Det är också viktigt att involvera företag och privatpersoner i skyddet av vår natur genom att skapa incitament såsom skatteavdrag och liknande för frivilliga skyddsåtgärder. Finland måste också vidta åtgärder för återställa drabbad natur. Vid sidan av detta måste medvetenheten om vikten av ekosystemtjänster och gröna korridorer öka. Där spelar skolorna i alla stadier en stor roll. Ekosystemtjänsterna är naturligtvis livsviktiga för människor och djur, men också ur strikt ekonomisk synvinkel skulle det kosta enorma summor pengar om naturens ”gratistjänster” som vi tar för givna plötsligt försvann. Regelverket kring kemikalier är en djungel, och nya kemikalier kommer på marknaden snabbare än EU-reglerna hinner med. Finland måste ta sitt ansvar och strängera användningen av skadliga kemikalier som hotar den biologiska mångfalden och viktiga pollinerare.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej. Östersjön är ett grunt och mycket utsatt innanhav med relativt dålig vattenomsättning. Att flytta fosfor- och kvävebelastningen från ett ställe till ett annat kan inte anses vara långsiktigt hållbart – det blir en långa skorstenarnas logik. Att bedriva storskaligt fiske av t.ex. strömming för att mala ner det till foder för fiskodlingar kan inte ses som hållbart, eftersom det rubbar känsliga ekosystem. Det finns EU-finansiering att söka för utveckling av vattenbruket, men utan tydliga regler och ska-krav saknas incitamenten för näringen att på allvar driva den utvecklingen framåt. Vattenbruket måste, liksom landbaserade verksamheter, bli cirkulärt på riktigt.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Ja, absolut. Hållbart Initiativ har föreslagit att momsen ska sänkas på reparationstjänster. Det måste bli enkelt och naturligt att reparera skor, kläder, elektroniska apparater och vitvaror. Vid sidan av det måste EU strängera reglerna kring planerat åldrande på produkter, d.v.s. att produkter medvetet tillverkas för att hålla en kort tid för att därmed tvinga folk att köpa nytt. EU borde också ställa höga krav på tillverkare att deras produkter ska kunna repareras över huvud taget, vilket inte är fallet idag. Avfallshanteringen måste utvecklas så att fraktionerna blir renare så att ”avfallet” i förlängningen ska vara den resurs det är. Mängder av avfall innehåller t.ex. viktiga metaller och mineraler – ändliga resurser som måste återanvändas. Här måste man också se över kostnadsbilden så att medborgarna inte drabbas oskäligt av omställningen.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Finland har ambitiösa klimatmål och staten måste också aktivt driva på för att omställningen ska göras så metodiskt som möjligt. I det arbetet måste miljövärdena ha högsta prioritet – den förnybara energin måste utvecklas inom naturens ramar. Tydliga mål och krav ger trygga förutsättningar för näringslivet att planera sin verksamhet och sina investeringar. Utvecklingen av stamnätet och smart el-infrastruktur i landet måste ske strategiskt med decentraliserad produktion och lagringskapacitet. Likaså utbyggnaden av infrastrukturen för förnybara fordonsbränslen. Det behöver ske en riksomfattande planering av utbyggnaden av förnybar energi där också försvarsmakten deltar. Försvaret och den förnybara energin måste kunna samexistera. Ålands potential för havsbaserad vindkraft måste tas med i de nationella planerna. Forskning, utveckling och pilottestning av förnybara fartygsbränslen måste prioriteras och centralpunkten för den verksamheten bör helt naturligt vara på Åland.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Det är något onaturligt med att ”dammsuga upp” stora mängder fisk – främst om det inte är ämnat för livsmedel till människor, utan som foder till industrin. Vi kan inte fortsätta se haven som ett oändligt skafferi i kombination med en oändlig avfallshink. Industritrålningen utmanar det marina ekosystemet och det lokala kustnära fisket. Kvoterna sätts av EU:s ansvariga ministrar, inklusive den finländska, men de vetenskapliga beslutsunderlagen för kvoterna måste utvecklas. Idag bestäms kvoterna art för art, i stället för att ta hänsyn till ekosystemen som helhet. Finland bör aktivt samarbeta med andra Östersjöländer för att reglera det industriella trålfisket.

Henrik Löthman (S)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Länderna kring östersjön lever inte upp till sina åtaganden för att skydda Östersjön. Detta mycket för att vi inte sett Östersjön som en helhet, utan försökt lösa olika problem separat från varandra. Östersjön är totalt nio olika länder och dessutom internationellt vatten, vilket gjort att ingen har ett helhetsansvar eller mandat för att lösa problemen. Vi behöver lagstifta för att säkerställa att vattenkvaliteten förbättras i Östersjön. En integrerad havsförvaltning med både budgetmedel och mandat som alla länder skulle arbeta för är ett måste. Minska Övergödningen genom att Finlands näringsläckage för både kväve och fosfor regleras än hårdare genom lagstiftning gällande jordbruk, enskilda avlopp, trafik, reningsverk och industrier. Vi behöver skydda den biologiska mångfalden och hotade arter bättre. Här behöver vi titta internationellt på främst industritrålningen. Fartygens/fritidsbåtars avgaser bidrar till försurning och övergödning. Giftiga båtbottenfärger används ännu till viss del, avloppsvatten och sopor släpps ut i Östersjön (mindre än tidigare, men målet bör vara ingenting alls), likaså smörjoljor och utsläpp från båtarnas bränsletankar (det här gäller naturligtvis inte alla). Via fartygens skrov och barlastvatten riskerar invasiva arter att spridas. Inom sjöfarten finns således både stora möjligheter och stora miljöutmaningar. Sjöfarten behöver minska sin påverkan på ekosystemen. Det måste vara mer gynnsamt att satsa på miljövänlighet och det ska kosta mer för dem som smutsar ner, orsakar olyckor eller att inte följa de befintliga regelverken. Städer och hamnar runt Östersjön får stora inkomster av passagerarindustrin och behöver därför proaktivt anstränga sig för att förbättra mottagningsanläggningarna till en standard som gör det möjligt för alla fartyg att använda dem. ”Förorenaren betalar”-principen borde gälla alla dem som tjänar pengar på en verksamhet som genererar föroreningar. I detta fall rederierna, hamnarna samt den stad/kommun som tar emot passagerarna. De har alla ett ansvar för Östersjön. Regeringarna runt Östersjön bör se till att hela avfallsvattenhanteringen fungerar (hela vägen till reningen), samt att en fullgod rening uppnås. Detta bör inkludera sanktioner mot den part som inte levererar fullgod hantering.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Gällande Åland är det främst den biologiska mångfalden i Östersjön som vi i viss mån blir påverkade av. Grönplanen och den kommande blåplanen i Mariehamn är bra exempel på sätt att arbeta med dessa frågor kommunalt. Finland har tagit en biodiversitetsstrategi som är helt okej. Nu måste den förverkligas och kontrolleras upp för att se om åtgärderna har de önskade effekterna. För att kunna förverkligas måste tillräckliga budgetmedel tas upp.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Fiskodlingarna har arbetat väldigt hårt för att påverka miljön mindre. Det arbete hoppas jag fortsätter då fiskodlingarna behövs för att skapa arbeten i skärgården. Jag tror personligen inte på fiskodling på land och då är ju alternativen ganska få, när man som jag också vill få bort utfiskning/industritrålning. Jag kan tänka mig att de får flyttas OM vi skulle ha gemensamma lagar i hela Östersjön och samplanera var de passar bäst och var de inte får anläggas. Deras miljösatsningar måste också i så fall påverka vilken storlek de får vara tillsammans med vilken dess närmiljöer är.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Ja. Tex lägre moms för olika former av reparationstjänster.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Målsättningen ska vara att Finland är Kolneutralt 2035 och gärna tidigare. Rysslands krig mot Ukraina har krävt en betydligt snabbare energiomställning. Det gör att hela EU måste stärka unionens självförsörjning gällande energi. Tillsammans med de övriga nordiska länderna behöver vi bygga ut den storskaliga havsbaserade vindkraften och satsa på de mest miljövänliga alternativen. Det finns ingen enskild stor lösning, svaret måste bli en rad olika energislag som kompletterar varandra. För att få igenom det behöver Finland, kommunerna och näringslivet samt alla medborgare delta. För att det ska vara möjligt måste klimatpolitiken vara rättvis så att kostnaderna fördelas rättvist och att de som har minst pengar kompenseras. Det är väldigt viktigt att våra satsningar baseras på den senaste vetenskapen. Jag vill stödja utvecklingen av teknologi och FoU(forskning och utveckling)-investeringar gällande grön teknik.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Här behöver man en stark lobbyism samt lagstiftning. Det är förödande för Östersjön och alla världens hav att det tillåts i den utsträckning det görs. Tyvärr sker det främst på internationellt vatten vilket gör det till en internationell fråga. En stor minskning eller förbud är ett måste. Industritrålningen står för över hälften av fiskedödligheten i centrala Östersjön. Strömming och vassbuk är basföda för våra större rovfiskar såsom gädda, lax, torsk och havsöring. Därför påverkas även dessa av industritrålningen. Det gör att storspiggen på sikt tar över och den äter betande smådjur vilket leder till en övergödningsproblematik. Jag har själv stuga i södra skärgården (Askö) och där har vi på 20 års tid sett att blåstångsbeståndet minskat, vilket kan ha att göra med industritrålningen.  En integrerad havsförvaltning med både budgetmedel och mandat som alla länder skulle arbeta för är ett måste.

Kristine Dzene (S)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

EU-medel och Central Balticprogrammet kan användas i större utsträckning. Samordna vattenförbättrande åtgärder inom jordbruket och utöka samarbetet. Skapa fler våtmarksområden. Reglera olika utsläpp genom lagstiftning och tillståndsprocesser.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Fler skyddade områden samt rekreationsområden behövs. Kommunerna har en mycket viktigt roll i att minska klimatutsläppen och bevara naturens mångfald. Kommuner kan minska på gräsklippningen för att skydda pollinerarna och det således sparar också pengar.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej, lagstiftning borde införas i alla länder.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Ja, det ska vara billigare att reparera än att köpa nytt. Skatteavdraget kan göras genom att: Införa lägre momsbeskattning för reparations och underhållstjänster. Införa hushållsavdraget som stödjer även reparationer som görs utanför hemmet.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Det är mycket bra att vi i Finland satsar på en grön energiomställning i form av vindkraft, vattenkraft och solkraft. Men som bas behövs det ändå kärnkraft som kan producera elen med konstant effekt. Man måste nog ha de här olika alternativen för att ha ett bra energisystem.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Det finns ett förslag på regeringens bord från HaV om en utflyttad trålgräns, detta borde införas genom lagstiftning.

Christian Wikström (Ob)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Genom att belysa de praktiska effekterna som bland annat övergödningen får för vårt hav från en öbos perspektiv. Vår nära relation till vatten är ett perspektiv som jag tror många i vårt land saknar. Arbeta för att Östersjöländerna gemensamt minskar sina utsläpp i Östersjön då det är det bästa sättet att nå resultat. Det behövs gemensamma åtgärder då det annars skapas gynnsammare ekonomiska förutsättningar i ett land som inte begränsar sig vilket gör att övriga länder är mindre benägna att minska sina utsläpp.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Jag tror mycket på att den konkreta nyttan med en hög biologisk mångfald behöver belysas genom att göra naturen tillgänglig. Det vill säga när åtgärder görs för att främja naturens väl ska även dessa områden göras tillgängliga för allmänheten att besöka. Det är bra både för vår gemensamma natur och för skapar människor som värdesätter naturen vilket i sin tur gör att de väljer kandidater som prioriterar åtgärder som leder till en hög biologisk mångfald. Det är även bra ur ett ekonomiskt perspektiv då det gör landet mer intressant att uppleva.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Vi behöver få ner utsläppen till Östersjön. Fiskodlingen behöver arbeta för att minska sina utsläpp ytterligare för att en expandering ska vara rimlig. De totala näringsutsläppen måste minska. Det kan däremot vara rimligt att flytta en befintlig odling för att minska den lokala koncentrationen. All livsmedelsproduktion innebär näringsutsläpp i någon mån men de behöver minska för att vi ska ha ett levande hav i framtiden och det är inte endast en fråga om fiskodlingen även om det är en del av helheten.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Överlag är cirkulära tjänster redan förmånliga då det i min värld innebär att bruka något som redan varit brukat vilket i sig är förmånligare än att köpa nytt. Om det är skatt på tjänster som avses så vore det dessutom en byråkratisk djungel utan dess like att definiera vad som är en cirkulär tjänst och vad som inte är det ur ett rent skattetekniskt perspektiv. Exempelvis vad är en reparationstjänst i cykelsammanhang? Räcker det att byta ut ett däck för att det ska vara skatteavdrag eller är det en eker eller en ringklocka? Det är en god tanke men praktiskt sätt mycket svår att genomföra. Därför nej.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Energiomställningen ska genomföras genom att effektivisera verksamheter både vad gäller energiproduktion och konsumtion samt att offentlig sektor satsar på att skapa förutsättningar för verksamheter som bidrar till den ekonomiska tillväxten samtidigt som de är bidrar till energiomställningen. Det är helt centralt att vi inte skadar vår ekonomi när vi genomför omställningen då det innebär att vi får ännu mindre medel över för att satsa på miljö och klimatåtgärder i framtiden. Att låna pengar till allt som ska göras är inte hållbart och skadar vår framtid på ett sätt vi inte kan föreställa oss idag.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Östersjön mår redan dåligt idag med flera arter på nedgång. Vi behöver återfå ett livskraftigt bestånd av strömning och låta vårt hav återhämta sig. Lokala kustfiskare slutar i rask takt till följd av de minskade fångsterna vilket är ett tydligt tecken på att något är fel. Stöder åtgärder som begränsar industritrålning i Östersjön.

Simon Holmström (HI)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Det finns många åtgärder att vidta för att göra Östersjön till ett rent hav. Först och främst behöver Finland uppdatera sin vattenlagstiftning så att de största utsläppande verksamheterna får en utsläppsbudget att förhålla sig till. Det ska inte vara lagligt att övergöda Östersjön hur länge som helst. Det vore också viktigt att via morot, alltså finansiella stöd, bidra till mer cirkulära verksamheter. Ett viktigt sätt att göra det på är att reformera jordbruksstöden. Stöden ska i högre grad gå till att cirkulera näring, binda kol, fasa ut kemikalier och eliminera användningen av konstgödsel. Finland bör också stärka sitt internationella arbete. Man bör bli mer aktiv i HELCOM, Östersjöstaternas råd, Östersjöparlamentariska konferensen, Nordiska rådet och EU för att få fler aktörer att komma på banan. Åland får gärna vara en mötesplats för konferenser.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Finland är tyvärr inget föregångsland vad gäller skyddet av våra naturresurser. Mycket mer behöver göras för att stärka naturens skydd, dels via lagstiftning, dels via ökade incitament för naturvård. Lagstiftningsmässigt behöver naturskyddet bli en mer självklar del av skogs-, jord- och vattenbruket. Målet ska vara en ekosystembaserad förvaltning, dvs att vi tar ut så mycket resurser som ekosystemet tål, och inte enbart ser naturen som en ekonomisk resurs som vi kan ta från hur som helst. De förstörda naturmiljöer som finns måste snabbt återställas. Vi behöver se mer av multifunktionella våtmarker, öppna landskap, transplantering av ålgräsängar mm. Mycket av detta kan också göras via EU Life projekt, där Åland också kan vara med.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Vi ska komma ihåg att Östersjön är ett känsligt hav med dålig vattenomsättning. Ingen av de åländska vattenområdena uppnår idag en god ekologisk status. All verksamhet som har en betydande miljöpåverkan måste vidta försiktighetsåtgärder, men om det inte räcker för att minimera påverkan behöver man lagstiftning för att begränsa utsläppen. Jag menar att fiskodling med öppna kassar är en teknik som hör till det förgångna. Oavsett var de placeras har de en lokal miljöpåverkan. Fosfor och kväve späds ut i havet och hamnar på havsbotten och kan ha en effekt på det marina ekosystemet i decennier framöver. Att förlägga fiskodlingar längre ut till havs är visserligen bättre än att ha dem nära land, men det gör dem inte hållbara för den skull. En förflyttning av odlingsanläggningar längre ut till havs ska inte få medföra att fiskodlingen ska få utöka sina utsläpp till Östersjön. De olika Östersjöländernas lagstiftning gör tyvärr att fiskodlingsföretag titt som tätt hotar med att flytta någon annanstans där regelverken är lättare. Det är viktigt att Östersjöländerna har mer gemensamma regelverk för att minska kryphålen.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Vår resursförbrukning i vår del av världen är ödeläggande. Vi förbrukar resurser i Finland såsom om vi hade 2-3 planeter till vårt förfogande. Detta beror på att vår ekonomiska modell bygger på att välfärden ska finansieras till stor del av överkonsumtion. Konsumtionen måste minska och det vi konsumerar måste vara hållbart, dvs produceras inom ramen för planetens och det sociala systemets gränser. Det innebär att vi inte längre får exploatera vare sig naturresurser eller mänskliga resurser för att vi ska ha en välfärd. Att öka livslängden på material är en viktig politisk prioritering. Det ska bli enklare att köpa varor som går att reparera, dela på, som inte har ett planerat åldrande och som håller länge helt enkelt. Hållbart Initiativ har därför föreslagit att momsen ska sänkas på reparationstjänster. Vi ser hellre en sänkt moms än skatteavdrag eftersom det är mindre byråkratiskt. Vi måste samtidigt förhindra e-handelns miljöförstöring. Det är galet att globala företag kan tillåtas skeppa varor till Finland med flyg för att sedan, om konsumenten inte var nöjd, återbördas och brännas upp, inte minst vad gäller klädeskonsumtion. Flera EU-länder har redan infört sådan lagstiftning.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Energin behöver produceras inte bara klimatsmart utan också med miljön i åtanke. Vi måste se mer av sol, vind och vatten istället för fossila bränslen och kärnkraft. Kärnkraft är inte en hållbar energikälla eftersom den baserar sig på ett icke-förnybart bränsle, uran, och för att man trots många år av forskning ännu inte hittat ett sätt att slutförvara högaktivt kärnbränsle för mer än 100 000 år framöver. Förbränningen av fossila bränslen å sin sida står för mellan 80-90 % av alla växthusgasutsläpp i världen. Utbyggnaden av det förnyelsebara måste intensifieras, med smarta elnät och fungerande transmissionsnät. Stamnätet måste fungera för en mer decentraliserad elproduktion med inslag av lagringsanläggningar, men också med storskaliga energiparker, såsom havsbaserad vindkraft. Sådana parker kan också skapa energilagringsmöjligheter och nya bränslen för de tunga transporterna och sjöfarten. Finland ska stå fast vid sina klimatmål, att bli klimatneutralt 2035. Det kommer att innebära en stor utmaning särskilt för transportsektorn. Det behövs mer forskning och utveckling, pilotområden för testning av ny teknik, statliga finansiella instrument för fossilfri infrastruktur, klimatvänlig offentlig upphandling men också förbudslagstiftning med olika slutdatum som pressar på. När Finnair börjar använda elflyg borde dessa kunna testas för de korta sträckorna Arlanda-Mariehamn-Åbo-Helsingfors. Finland kan behöva införa ett utsläppsrättssystem för de inhemska transporterna om inte EU inför detta.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Industritrålningen har stora negativa konsekvenser för det marina ekosystemet och det lokala kustnära fisket. Tyvärr har Finland inte riktigt kommit på banan i frågan ännu, såsom Sverige gjort. Jag driver frågan i Nordiska rådet för att alla nordiska länder ska vara med på tåget, med förslaget att Nordiska ministerrådet bör verka för att begränsa den industriella trålningen i det forum som hanterar sådana frågor: BALTFISH. Finland bör inom ramen för EU:s fiskeripolitik se till att förändra beslutsprocesserna. Först och främst handlar det om att beställa annat beslutsunderlag som inte bara fokuserar på art för art i isolation. Strömmingen har enligt forskningen inte samma genetisk uppsättning i hela Östersjön utan varierar i olika bassänger/delbassänger. En trålningsdag kan ödelägga en av dessa subpopulationer. Det handlar också om att den politiska beslutsprocessen i högre grad bör förlita sig på forskningen i stället för starka ekonomiska intressen. På det sättet kan kvoterna minskas så att strömmingen i Östersjön kan återhämta sig. Finland kan också förändra de transnationella avtal som finns mellan Östersjöländer om t.ex. hur långt in på territorierna som fiskebåtar får bedriva verksamhet. Att flytta ut trålgränsen hade varit betydelsefullt för att begränsa den industriella trålningen. Finland kan också begära av EU att bedriva gemensam förvaltning av särskilt betydelsefulla områden tillsammans med ett annat EU-land. I detta fall kunde det gälla Bottenhavet eller Ålands hav. Jämför trålförbudet i Öresund från 1930-talet som fortfarande gäller.

Marcus Måtar (Ob)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

En riksdagsledamot av 200 kan inte ensam skapa ett tillräckligt vattenskydd. Att skapa regler för att skydda Östersjön ser jag som något som alla understöder. Den stora konsten är dock att skapa ett regelverk som både beaktar befintliga verksamheters behov och förutsättningar samt behovet av miljöskydd. Nationellt är det jordbruket som behöver bli ännu bättre på att minska utsläpp. Att använda såväl miljöstöd som tvingande regler – alltså morot och piska är nödvändigt.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Att få den breda befolkningens acceptans och förståelse angående varför det är viktigt med biologisk mångfald. Informations- och utbildningsinsatser är viktiga.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Jämfört med många andra verksamheter är fiskodling ett effektivt sätt att producera mat. Branschen har gjort en mycket bra ”resa” där man förbättrat sin verksamhet ur miljösynvinkel. Att flytta odlingsplats är inte orimligt.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Jag är generellt av den åsikten att vi har ett för högt skattetryck och således är jag positiv till avdrag. Om avdragen dessutom kan skapa miljövinster ser jag inget hinder. Modellen med hushållsavdrag kunde tillämpas.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Den görs redan. Jag tror på en mix av kärnkraft och annan förnyelsebar energi. Att ändra lagen så att sk SMR-reaktorer tillåts vore ett steg i rätt riktning.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Industritrålning är ett odefinierat begrepp. Hela vår välfärd idag bygger på att vi industrialiserar olika verksamheter – så även fisket. Ett överfiska är sedan aldrig bra – oavsett om den sker i form av ett omfattande småskaligt kustfiske eller i någon annan form. Jag tror på de befintliga systemen med fiskereglering via EU-kvoter och internationellt samarbete med Sverige och de baltiska staterna är nyckeln. Att flytta ut fiskegränsen från 12 nM till t.ex. 20 nM kunde vara en bra lösning att skydda exempelvis strömmingsbeståndet. Det finns ingen klarhet idag angående varför strömmingen minskat – den saken behöver utredas.

Erica Scott (HI)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Vattenkvalitén påverkas negativt av en rad olika verksamheter och orsaker. En ambitiös vattenlagstiftning med målet att sätta vattnets välmående i första rummet är en prioriterad fråga. Genom det kan vi komma åt de största utsläppskällorna av näringsämnen men även annan negativ påverkan genom t.ex. kemikalier. En begränsning av industriell trålning är också avgörande för Östersjöns ekosystem. Internationellt samarbete är förstås centralt för att få till breda överenskommelser.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

All typ av stöd behöver styras till de verksamheter som utövar en ekosystembaserad förvaltning. D.v.s. verksamheterna utövas på naturens villkor så att vi inte fortsätter att systematiskt utarma naturen. Det gäller både skogs-, jord-, och vattenbruk likväl som samhällsplanering av bostadsområden, infrastruktur m.m. Vi behöver fortsätta stärka naturskyddet via både lagstiftning och ökade incitament för privata initiativ. Därtill behövs också projekt med syfte att återställa förutsättningar för biologisk mångfald, såsom naturbete, våtmarker, skyddszoner m.m.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Det här är en fråga som med emfas visar på behovet av internationellt samarbete runt Östersjön för att näringsverksamheter och samhällen ska ha likvärdiga förutsättningar oberoende i vilket land man befinner sig. Havet känner inga gränser. Vi behöver därför ta ett gemensamt ansvar med utgångspunkt i gemensamma åtaganden med målet att förbättra vattenkvalitén. Företag letar naturligt de bästa förutsättningarna ur ett kortsiktigt företagsekonomiskt perspektiv. Samhällets långsiktiga ansvar är att se till att företagens verksamhet inte sker på bekostnad av människor eller miljö. Korta svaret är alltså, nej!

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

Överkonsumtionen och slit & slängandet behöver tas tag i på riktigt. Vår produktion och konsumtion behöver ske inom ramen för ekologiska och sociala hållbarhetsprinciper. Vi behöver samtidigt värdesätta de resurser vi använder i mycket högre utsträckning och öka livslängden på både produkter och material. Hellre en sänkt moms på reparationstjänster och återbruk istället för skatteavdrag som ett första steg i rätt riktning vilket inte skulle medföra ökad byråkrati.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Energiomställningen är en global angelägenhet och Finland behöver uppfylla sin del av de internationella avtalen och uppnå de satta målen. Centrala sektorer är bl.a. transporter, energiproduktion/ -konsumtion och fastigheter. Förutsättningarna för olika sektorers omställning hänger samman med varandra och därför behövs ett strategiskt ledarskap i samarbete med ledande aktörer inom olika sektorer, det kan handla om forskning och utveckling, pilotområden, statliga stöd, offentlig upphandling men också lagstiftning med olika slutdatum för utfasning.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Hållbara lokala näringar såsom småskaligt kustnära fiske, behöver värnas framom storskaliga industriella verksamheter som förstör förutsättningarna för ett välmående ekosystem och lokal ekonomi. HI driver frågan på nordisk nivå, med förslaget att Nordiska ministerrådet bör verka, i det forum som hanterar sådana frågor: BALTFISH, för att begränsa den industriella trålningen. Finland kan också förändra de transnationella avtal som finns mellan Östersjöländer om t.ex. hur långt in på territorierna som fiskebåtar får bedriva verksamhet. Att flytta ut trålgränsen är ett viktigt verktyg. Finland kan också begära av EU att bedriva gemensam förvaltning av särskilt betydelsefulla områden tillsammans med ett annat EU-land. I detta fall kunde det gälla Bottenhavet eller Ålands hav. Jämför trålförbudet i Öresund från 1930 som fortfarande gäller.

Pia Widén (HI)

Fråga 1: Hur skulle du jobba i riksdagen för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön?

Jag skulle samarbeta med de miljöorganisationer som i decennier tagit fram forskning och arbetat på gräsrotsnivå till förmån för ett renare Östersjön såväl nationellt som i samarbete med de andra staterna kring Östersjön. Vi vet vad som behöver göras, det gäller att även med politiska medel trycka på, följa upp och övervaka att vi begränsar utsläppet av fosfor och kväve radikalt. Lagstiftningen behöver strama till kraven för att stimulera en förändring  Här behöver i synnerhet Finland och Sverige gå i bräschen eftersom Östersjön är en så väsentlig del av vår självbild jämfört med exempelvis Polen eller Ryssland. Vi behöver även uppmärksamma den akuta risk som oljetransporterna på Östersjön utgör.

Fråga 2: Vad behöver göras för att förbättra den biologiska mångfalden i Finland och på Åland?

Vi behöver stärka naturskyddet genom lagstiftning, och ge incitament för ett upprätthållande av biologiskt mångfald. En förändring kommer inte ifall vi inte styr till den. Vi behöver rädda de naturliga skogar, kärr och vattendrag som finns i Finland och i enlighet med internationella förpliktelser skydda minst 30 procent av våra mark- och vattenområden. Vi fokuserar främst på statens och kommunens markområden i skyddssammanhang och ökar finansieringen av naturskyddet. Vi fortsätter förbjuda fiske och jakt av utrotningshotade arter. Vi ser till att straffen för miljöbrott är tillräckliga. Vi arbetar dessutom för en naturlag som är jämförbar med klimatlagen där man ställer upp bindande målsättningar för en förbättring av naturens mångfald.

Fråga 3: Är det rätt att en fiskodling kan flytta till en annan plats för att kunna expandera med tanke på att hela Östersjön mår dåligt?

Nej, vi behöver en gemensam linje och enhetlig lagstiftning länderna emellan för att motverka detta fenomen och vi behöver även konsumentupplysning och främjandet av närproducerat i upphandlingar där det är möjligt. Fiskodlingen behöver moderniseras och flytta upp på land för att minska miljökonsekvenserna ifall odlingen till havs inte kan nå upp till högre krav beträffande utsläpp av fosfor och kväve. Vetskapen om fiskodlingarnas miljökonsekvenser är redan flera decennier gammal och industrin har haft möjlighet till en omställning. Hot om flytt skall inte styra beslutsfattandet – alla vinner på ett rent hav och alla förlorar på ett smutsigt. Den känsliga skärgårdsnaturen skall exempelvis inte utsättas för de sjukdomar odlad fisk sprider. Det virus som smittade från odlingskassarna i Föglö till vildfisk så sent som förra året är en skandal som inte för upprepas.

Fråga 4: Tycker du man borde göra skatteavdrag för cirkulära tjänster och hur?

För gröna partier är strävan att hålla bruksföremål så länge i cirkulation som möjligt en central fråga. De jungfruliga naturresurserna är begränsade och skall utvinnas sparsamt. Därför måste det vara lönsamt att förlänga föremålens livslängd. Vi har ett verktyg som vi kan ta i bruk på riksnivå. Hållbart Initiativ förespråkar en skattesänkning av mervärdesskatten för reparationstjänster från nuvarande 24 procent till 10 procent för företag som reparerar och återbrukar. Det skulle därmed bli 14 procentenheter förmånligare att klä om en soffa, att reparera ett bordsben eller en cykel. En skattesänkning skulle gynna många åländska bolag som gör reparationer eller förlänger materialens livslängd genom återbruk och upcycling. Momssänkningen av reparationstjänster har tagits i bruk på prov såväl i Sverige 2017 som i Finland 2007. Nu behöver vi ett helhjärtat engagemang i frågan för att få lagstiftningen på plats. Vi har redan på goda grunder infört en reducerad moms i Finland för livsmedel, foder, restaurang- och cateringtjänster, böcker, mediciner, sporttjänster, filmvisningar, entré till kultur- och underhållningsevenemang, passagerartransporter, boendetjänster och TV- och sändningsverksamhet.

Fråga 5: Hur ska Finlands energiomställning göras?

Hur, ja genom att konstatera att timmen är slagen och att omställningen skall göras så fort som möjligt. Finland har inte råd att uppskjuta målet att vara koldioxidneutralt längre än till år 2035 och här har energiomställningen en helt central roll. FN:s Panel för klimatförändring kom alldeles nyss ut med budskapet att vill vi nå målet 1,5 grader måste stater göra snabba och drastiska åtgärder – ”a quantum leap” konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres. Detta om något är en fråga som måste drivas politiskt med alla verktyg vi har från stöd till begränsningar och skatter. Det finns en koppling mellan klimat, olja, krig i Mellanöstern och auktioritära regimer som vi inte kan blunda för utan tala klarspråk om. Vi måste uttrycka klart att vi inte längre vill eller tänker köpa fossila bränslen av diktaturer utan vi måste stå upp för sol- och vindkraft. Då kan medborgarna fatta beslut som stöder omställningen. Vi måste som politiker våga utmana väljarnas vardag. Den snabba omställningen som behövs inte är möjlig med bara skattebetalarnas pengar. Näringslivet är i många fall redan ett steg före. Den gröna energiproduktionen erbjuder stora affärsmöjligheter för pionjärer – investeringar, nytt arbete och exportpotential. Företag av alla storlekar måste kunna vara engagerade i förändringen. Det kräver förutsägbar reglering, snabb licensiering och konsekvent politiskt ledarskap.

Fråga 6: Vad avser du att göra åt industritrålningen?

Det är fullständigt ohållbart att största delen av den finska fiskefångsten av vildfisk i Östersjön tas upp idag med enorma trålar för att bli mat åt främst minkar och laxar. Vi trålar upp fiskprotein för att mata det åt andra djur som vi sedan nyttjar eller konsumerar bara för att det är vår preferens, en vana. Vi behöver ett förbud mot uppfödning av pälsdjur i bur och mera incitament till konsumtion av vildfisk. Vi behöver arbeta för att begränsa industritrålningen på EU nivå med sänkta fiskekvoter av speciellt strömming i Östersjön för att rädda den för kommande generationer. Men vi behöver även tänka om vad gäller vårt förhållningssätt till fiskeri där effektivitet nu går framom ekosystemets hållbarhet. Det är sannolikt så att vi behöver en minister från ett grönt parti som näringsminister för att kunna tänka i andra banor än nationalekonomisk maximering beträffande fiske och för att få tillstånd en förändring. Det behövs även en hel del forskning om trålningens inverkan på lokala ekosystem för att engagera till ett förändrat beteende.