Odlaren Helen Eriksson vill inför trädgårdssäsongen att vi ska tänka om kring ogräs. Läs vad hon har att säga här!
Varför är det så bra med vilda växter i trädgården?
Den traditionella djurhållningen med betande tamboskap och slåtter på ängar och hagmarker finns i stort sett inte längre och det har drastiskt minskat på artrikedomen av blommor, örter och olika gräs. Till en del kompenseras det av nya växtplatser på vägrenar och kraftledningsgator men mindre och känsliga växter blir ofta utkonkurrerade av livskraftiga och mer högväxta arter. Allt det här minskar den biologiska mångfalden. Vi trädgårds- kolonilotts- och balkongodlare kan göra en insats för den biologiska mångfalden bland annat genom att odla mer vilda växter.
Våra insekter och småkryp har under århundradens lopp utvecklats och specialiserat sig på vissa (och ibland bara en) växter i vår närmiljö. Dessa växter kallas för värdväxter och behövs för att insekterna ska kunna föröka sig. Tex nässlor är värdväxt för nässelfjäril, amiralfjäril, påfågelöga, tistelfjäril, kartfjäril och vinbärsfuks, och kärleksört är värdväxt för vår sällsynta landskapsfjäril; apollofjärilen. Det är också bra att odla olika nektar- och pollenrika växter, men de bidrar bara med mat till de vuxna fjärilarna, andra insekter och småkryp.
Hur gör jag, om jag vill fixa till det här hemma?
En bra utgångspunkt kan vara att omvärdera vad som är ogräs. Maskrosen är värd en mycket större uppskattning av oss odlare. Den blommar från tidig vår till långt in på hösten och den är en viktig nektarkälla för humlor och bin, blomflugor, skalbaggar och fjärilar. Maskrosen är värdväxt för många fjärilslarver och fåglar äter fröna. Kanske dags att tillåta en liten maskroshörna? -De är dessutom ätliga! Vill du hålla efter spridningen kan de utblommade knopparna tas bort innan de bildar fröbollar.
Själv kommer jag också att blanda in olika vilda växter som komplement till blomsterrabatten och använda dem som marktäckare. Jag väljer vilda växter som är värdväxter och ska försöka att tänka tidig vår till sensommar. Till örtlandet och rabatterna kommer jag att börja med gräslök (mer), backtimjan, sommargyllen, löktrav, kärringtand, getväppling, nävor, backnejlika, klöver, prästkragar, liten och stor blåklocka och ängsvädd. Jag kommer också att pröva vitplister, fibblor och rölleka som marktäckare. Kungsmynta, liksom nässlor har redan sin givna plats, nässlan är värdefull för mig också, både som grönsak och till gödsel. Det blir säkert som med all annan odling, ett experimenterande och omflyttande men spännande att se hur det blir, följa och lära mig mer.
Hur kommer det sig att du är så engagerad i detta?
Jag har varit intresserad av växter och odling sen barnsben, ibland mer och ibland mindre beroende på livssituation. Jag har också tyckt det varit roligt att ha en trädgård och örtland med växter som gillats av insekter. Men jag har inte tidigare tänkt på att de behöver skilda växter för sin förökning innan jag råkade höra ett radioprogram om värdväxter för något år sedan, och vikten av vilda växter. Det var en riktig ögonöppnare!
Många vill idag anlägga blomsterängar i sin trädgård, vad har du för kommentar till det?
Så kallade ängsväxter var vanliga i det traditionella jordbrukslandskapet. Ängen slogs varje år och höet togs tillvara åt tamboskapen. En typisk ängsväxt är flerårig och lågväxande, vill ha mager jord och blir lätt utkonkurrerad av högre växter. Välkända ängsväxter är blåklocka, viol och mandelblom. Anlägga en blomsteräng kan du förstås gärna göra; men de är inte helt lätta att anlägga och sköta. Enklare är att bjuda in någon utvald vild växt och tillåta ”ogräs” i sin odling, bli intresserad av sambanden och vilja lära sig mer.
Har du fler tips för att komma igång?
Vill du göra en insats för biologisk mångfald, hållbar odling och lära dig mer om växter, djur och insekter kan jag varmt rekommendera webbplatsen https://rikaretradgard.se/
En riktig guldgruva. Bland mycket annat intressant finns tips om hur du kan anlägga en blomsteräng och listor på värdväxter för dag- och nattfjärilar.
Våga pröva att bli lite vildare. Beroende på hur vanliga och ”ogräsiga” växterna du vill pröva är, går det att dela och gräva upp småplantor, och frön kan du alltid samla in och odla upp plantor av. Lycka till!