Ålands Natur & Miljö har lämnat in ett besvär till högsta förvaltningsdomstolen mot upphävandet av beslutet om inrättande av Bogskär naturreservat i Föglö, Kökar och Lemlands kommun. Styrelsen har behandlat ärendet på uppmaning från medlemmar och organisationer.
Lagstiftningen i Finland är tydlig med att miljöorganisationerna har besvärsrätt men den åländska lagstiftningen har inte beaktat denna besvärsrätt vilket vi anser diskriminerar de åländska miljöorganisationerna, är odemokratiskt och i strid med Århuskonventionen. I landskapsregeringens beslut hävdas att ingen har besvärsrätt i ärendet då landskapsregeringen äger området. Vi anser det vara mycket märkligt att ingen kan besvära sig och vill därför få en prövning av besvärsrätten, speciellt då det handlar om allmänna vatten som kan ses som kollektivt ägda vatten delade av alla ålänningar.
Föreningens styrelse motiverar besväret på följande sätt:
Föreningen har tittat på beredningen inför beslutet att inrätta naturskyddsområdet och konstaterat att beredningen av ärendet är gedigen och bygger på relevanta data från karteringar som gjorts i de olika projekt som kartlagt såväl havsbottnen i området som själva vattenmassan ovanför botten. Bland annat har det beaktats att detta är ett område med ännu friska fiskbestånd som behöver skyddas. Området innehåller troligen den största populationen av marina fiskarter på Åland och i Finland. Det har också beaktats att flera olika naturtyper ska ingå i naturskyddsområdet och att en del av området (området närmast Bogskär) redan är ett HELCOM-skyddsområde. Man har även valt att inkludera grundare områden med hög biologisk mångfald med höga tätheter av blåmussla och rödalger t.ex.
Vår helhetsbedömning är att förslaget att inrätta Bogskärsområdet som naturskyddsområde är väl underbyggt med relevanta vetenskapliga data. Vi anser också att det är ett unikt tillfälle att skydda ett så pass stort sammanhängande havsområde så att alla arter där fredas. Det finns många små enskilda vattenområden med olika ägare på Åland vilket gör det svårt att kunna skydda stora sammanhängande områden. Därför är detta naturskyddsområde unikt till sin karaktär och ett motsvarande kommer att vara utmanande att åstadkomma på Åland. Vi ser detta ur havets, fiskarnas och sjöfåglarnas perspektiv, inte ur något politiskt perspektiv.
Med nuvarande kunskap är Bogskärsområdet ett av få stora, sammanhängande områden som är skyddsvärda. I takt med att karteringen av de åländska marina vattenmiljöerna fortsätter, kommer det att bli tydligare vilka fler områden som behöver skyddas och vilka som lämpar sig bättre för verksamheter som vindkraft, vattenbruk, storskaligt fiske m.m. Vi vill poängtera att Ålands Natur & Miljö förordar förnyelsebar fossilfri energi och att Åland tar sitt ansvar för förnybar energi men hävdar att fredade naturområden och produktion av grön energi måste existera sida vid sida och samsas om utrymme. Det ifrågavarande området har ett så stort naturvärde att det bör fredas och andra områden bör komma i fråga för produktion av fossilfri energi.
Finland har förbundit sig till Europeiska kommissionens biodiversitetsstrategi 2030 som en del av unionens ”European Green Deal” att uppnå 30% skyddade områden både på land och till havs till 2030 varav minst 10% strikt skyddad natur. Naturskyddsområdet är även i enlighet med Ålands egna utvecklings- och hållbarhetsagenda och bärkraftsarbetet som även lagtinget omfattar. Åland behöver i samklang med utvecklings- och hållbarhetsagendans mål dra sin del till stacken för att uppnå dessa 30%, särskilt då vi har en så unik natur. Idag har Åland, utan Bogskärsområdet, ungefär 3 % skyddat hav. Vi vill även poängtera att Åland genom projektet BIODIVERSEA har förbundit sig till att utse och även inrätta skyddsvärda områden i de åländska havsområdena.
Vi anser vidare att skyddet mot att riva upp beslut om naturskyddsområden måste vara starkt. De skall varken tas eller rivas upp lättvindigt. Det ursprungliga beslutet baserade sig på omfattande beredning och forskning vilket hävandet av beslutet inte gjorde.
Det måste finnas goda grunder för att ta tillbaka ett naturskyddsbeslut. Om beslutsgrunden är vetenskapligt belagd är det fel att dra tillbaka ett beslut. Som miljöorganisation anser vi att det är vår uppgift att föra naturens talan och förespråka naturskyddsområden.
För mer information, kontakta föreningens ordförande Kimberly Terry som nås på styrelsen@natur.ax