Vi uppmärksammar brister i avloppssystem på Åland

Vi behöver minska utsläppen från våra avlopp, och vi behöver också få en bättre överskådlig bild av hur det ser ut med avloppen på Åland. Ålands Natur & Miljö har skrivit två insändare på temat, som publicerats i tidningarna nu under våren. Här kan du läsa dem!

 

 

Enskilda avlopp -var är vi nu?

Det saknas idag tillförlitliga uppgifter på hur många hus och fritidsstugor på Åland som har enskilda avlopp. Detta trots ett tidigare projekt för att skapa ett enhetligt register för enskilda avlopp på Åland och att MISE har ett eget register baserat på massenkäter. Det uppskattas att 40% av hushållen på Åland har någon typ av enskilt avlopp. På många platser är det inte rimligt att ansluta till kommunalt avlopp, och där är det istället viktigt att ha ett avlopp som är i skick.   

Belastningen från åländska avlopp beräknades år 2018 vara ca 11% av den totala fosforbelastningen på Åland (ca 3,3 ton) och ca 13% av kvävebelastningen (ca 75 ton) – och enskilda avlopp har sämre reningsgrad än avloppsvatten som renats i reningsverk. Utsläpp av orenat avloppsvatten ökar risken för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag. 

Ansvaret för tillsyn och prövning av att de enskilda avloppen klarar de lagstadgade reningskraven ligger på kommunerna, men de har oftast långt ifrån tillräckliga resurser för att utföra detta på äldre, redan befintliga avloppsanläggningar. Tillsynen sker i regel endast vid ombyggnader, nybyggnader eller vid inlämning av miljöanmälan. 

Generellt är livslängden för ett enskilt avlopp 15 år, men livslängden varierar mellan olika avloppstyper. År 2015 var 63% av de enskilda avloppen 15 år eller äldre enligt info från de kommuner som inkom med data. Hur ser siffran ut idag? Är detta något som följs upp av myndigheterna? 

Hur kan vi år 2022 Åland inte ha uppgifter om antal enskilda avlopp och deras status? Detta är ett område som både landskapsregeringen och kommunerna behöver sätta mera fokus på. Hur behöver lagstiftningen uppdateras så att de enskilda avloppen på Åland underhålls och byts ut så att näringsutsläppen från dem minskar? Och hur kan landskapsregeringen och kommunerna samarbeta för att se till att lagstiftningen följs på Åland? Det sägs att alla ålänningar vill ha ett rent Östersjön, men det syns inte i det politiska arbetet kring enskilda avlopp. Att vi på Åland inte har bättre koll på utsläppen från våra enskilda avlopp anser vi är oacceptabelt. 

De enskilda avloppen ger inte de största näringsutsläppen på Åland, men det är viktigt att minska alla näringsutsläpp för att vi ska få ett renare Östersjön. Avlopp kanske inte är ett ämne som är spännande för er politiker och det kanske inte lockar så många väljare, men om vi ska uppnå utvecklings- och hållbarhetsagendans mål om att allt vatten ska ha god kvalitet måste vi arbeta på bred front med att minska alla utsläpp. 

Så frågorna vi ställer våra folkvalda är: Var står vi idag gällande enskilda avlopp och vad är planen för att förbättra situationen? 

Ålands Natur & Miljö 

 

Vi behöver minska utsläppen från våra avlopp

Avloppsvatten låter kanske inte som något särskilt spännande ämne, men det är viktigt! Avloppens utsläpp påverkar natur och miljö negativt, och vi behöver minska utsläppen av näringsämnen som kommer ut i Östersjön genom vårt avloppsvatten. Näringsämnena påverkar Östersjöns vattenkvalitet på ett ogynnsamt sätt och leder till övergödning. Det resulterar i försämring av ekosystemtjänster och påverkar hela ekosystemet negativt. 

På Åland är många hushåll anslutna till kommunala avloppsreningsverk som kan reducera fosfor med upp till 95 % och kväve med upp till 70 %. Reningsgraden är dock lägre i mindre kommuner och reningsverken där. 

Det största problemet ligger dock i de enskilda avloppssystemen. Enligt VA-planen för Åland fanns det år 2016 ca 8600 enskilda avlopp på Åland. Tyvärr finns ingen detaljerad information om vad det är för typ av avloppssystem, vad de har för ålder och liknande. Det finns i nuläget inte heller resurser hos vare sig landskapet eller kommunerna för att gå igenom och kartlägga detta. 

För enskilda avloppssystem finns minimikrav på reduktion av fosfor, kväve och organiska ämnen. När tänkte du senast på ditt avloppssystem? Det är kanske inget du gör varje dag eller ens varje år. Vi uppmuntrar alla att se över sina enskilda avlopp! Det är vårt eget ansvar att skydda miljön för oss och kommande generationer. 

Här är några tips till dig som har ett enskilt avlopp:  

  • Underhåll och kontrollera avloppssystemet regelbundet. 
  • Avloppssystemen har en begränsad livslängd. Byt ut det vart 15:e-20:e år. 
  • Kontakta kommunen innan du byter avloppssystem för att säkert uppfylla alla krav. 
  • Även diskvatten och gråvatten från bastun behöver renas. 
  • Ett utedass är ett alternativ som har många ekonomiska och ekologiska fördelar.  

Så se till att ha ditt avlopp i skick! Det är inte bara bättre för miljön, utan också för kvaliteten på ditt dricks- och badvatten – och därmed också din hälsa.  

Ålands Natur & Miljö