Inledning
Ålands Natur och Miljö välkomnar EU:s arbete med en ö-strategi och tackar för möjligheten att lämna synpunkter. Som ett ö-samhälle med ca 30 000 invånare, en geografi av skärgårdskaraktär och med en långtgående självstyrelse i Finland har Åland särskilda förutsättningar, och det är utgående från dessa som vi som Ålands största miljöorganisation nu lämnar våra kommentarer.
- Centrala utmaningar och prioriteringar: vilka är de viktigaste kortsiktiga och långsiktiga utmaningarna som EU:s öar står inför, och vilka politikområden bör strategin prioritera?
EU:s öar står inför ett antal gemensamma strukturella utmaningar som påverkar deras långsiktiga hållbarhet, ekonomiska utveckling och sociala sammanhållning. Dessa utmaningar kräver samordnade, evidensbaserade och överbryggande åtgärder på EU‑nivå. Många av utmaningarna ger höga kostnader som gör att mindre resurser finns kvar för att satsa på hållbara lösningar.
1.1 Transport och mobilitet
Öar är i hög grad beroende av färjetrafik för både person- och godstransporter. Övergången till förnyelsebara och utsläppsfria transportsystem är en prioriterad men kostsam omställning som enskilda öar sällan klarar av att utveckla själva.
Utmaningarna är bl a följande:
- begränsade resurser för forskning, innovation och implementering av maritima lösningar och färjor som drivs med förnyelsebara drivmedel
- små marknader som gör investeringar i ny hållbar teknik svåra att motivera
- gles kollektivtrafik inom öarna, vilket leder till bilberoende och ökade utsläpp
Prioritet: EU‑samordnad utveckling av hållbara transportlösningar och gemensam innovationsmiljö för små ö-samhällen.
1.2 Självförsörjning av mat, vatten och energi
Öar är särskilt sårbara när det gäller försörjningstrygghet. I Ålands fall är beredskapen inom vissa områden välutvecklad, emedan det ständigt finns utrymme för utveckling.
Utmaningarna är bl a följande:
Åland har liksom många andra öar begränsade odlingsarealer och är beroende av importerade insatsmedel. Dessutom har Åland också begränsad tillgång till sötvatten, känsliga grundvattenmagasin och stora säsongsvariationer av vattenförbrukning kopplade till bland annat turism. Östersjön som omger Åland är under hård belastning och är ett av världens mest förorenade hav. Även om Åland har utvecklat sin självförsörjning av förnyelsebar energi markant under de senaste åren, är Åland fortfarande beroende av importerad energi under kalla och vindstilla dagar.
Prioritet: stärkt försörjningstrygghet genom EU‑anpassade lösningar för öar, inklusive ökat stöd för ekologisk produktion, vattenresiliens och decentraliserad förnyelsebar energiproduktion.
1.3 Avfallshantering och cirkulär ekonomi
På grund av små befolkningsunderlag, hög konsumtion och begränsade lokala behandlingsmöjligheter är avfallshantering en av de mest kostnadsdrivande sektorerna för öar såsom Åland.
Utmaningarna är bl a följande:
- höga kostnader för insamling, transport och behandling
- begränsat utrymme för deponi och återvinningsanläggningar
- behov av ökad återanvändning, reparation och cirkulära lösningar inom lokalsamhällena
Prioritet: EU‑stöd för att utveckla ö-anpassade cirkulära system och regionala samarbeten som minskar transportbehov och utsläpp.
1.4 Klimatanpassning
Öar påverkas i hög grad av klimatförändringar genom stigande havsnivåer, kusterosion, extrema väderhändelser och förändrade ekosystem.
Prioritet: riktade EU‑investeringar i klimatanpassning, kustskydd, naturrestaurering och skydd av sårbara ekosystem.
1.5 Småskalig förvaltning och administrativa bördor
Som ovan nämnt är Åland ett självstyrande landskap inom Finland. Inom EU finns även andra öar med självstyrelse, t.ex. i Spanien, Italien och Portugal. För Åland är begränsade administrativa resurser för att hantera komplexa EU‑regelverk, finansieringsinstrument, hållbarhetsåtgärder och rapporteringskrav en stor utmaning.
Utmaningar:
- administrativt tunga stödmekanismer som inte är anpassade till små förvaltningar
- begränsad personal och expertis för lagstiftning och ansökningsprocesser
- svårigheter för små företag, föreningar och kommuner att ta del av EU‑medel
Prioritet: förenklade och proportionerliga administrativa processer kring lagstiftning och stödsystem samt en central EU‑plattform där öar lätt kan hitta och ansöka om relevanta stöd.
1.6 Balans mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet
Regler och stöd riktade till öar måste anpassas till småskalighet och långsiktig hållbarhet. Ekonomisk tillväxt kan inte vara den enda prioriteten — EU:s öar behöver stöd för:
- småskaliga hållbara företag
- klimatsmart och småskaligt boende
- ekoturism och naturbaserade näringar
- rättvisa och platsbaserade stödmodeller baserade på jämförbar, tillförlitlig data
Prioritet: utveckling av ö-specifika hållbarhetsramverk där ekologiska och sociala värden väger lika tungt som ekonomiska. Detta ökar attraktionskraften och därmed även ekonomin.
1.7 Naturskydd och restaurering
Åland skulle behöva tydliga och rättvisa riktlinjer kring hur naturrestaurering och skyddade områden ska fördelas i relation till fastlandet.
Utmaningar:
- otydlig fördelning av nationella åtaganden kring t.ex. 10 % strikt skydd och 30 % skyddade områden mellan fastlandet och Åland
Prioritet: transparenta och platsanpassade riktlinjer som tar hänsyn till öars begränsade arealer och känsliga ekosystem.
- Befintliga policys, komplementaritet och relevant lagstiftning: vilka befintliga EU‑policys, initiativ och lagstiftning fungerar väl, och hur bör den nya strategin komplettera åtgärder på nationell, regional och lokal nivå?
Det råder konsensus både bland miljötjänstemän i den åländska förvaltningen och inom Ålands Natur & Miljö om att merparten av EU:s miljölagstiftning är Åland till godo, sådant som kanske annars skulle ha varit svårt att genomdriva utan EU. Åland har försökt uppdatera sin vattenlagstiftning i över ett årtionde, bl.a. för att bättre vara anpassad till EU:s krav. Åland är i en ganska unik position visavi vattendirektivet då Ålands skärgårdskaraktär gör att väldigt mycket kustvatten omfattas av direktivet, emedan Åland inte har t ex floder.
Något som är väldigt lovande för Åland är möjligheten att bilda allianser för skapande av större projekt som skulle ha varit svårare att genomföra på egen hand. Ett exempel är EUnicoast-alliansen som Högskolan på Åland ingår i. Ett annat exempel är möjligheten att bilda EGTS- Europeiska Grupperingar för Territoriellt Samarbete.
Leader-finansieringen inom CAP-strategin är en uppskattad stödmetod som passar de åländska småskaliga förhållandena.
- Intressenternas förväntningar och föreslagna åtgärder: vad förväntar sig intressenter att EU ska leverera, och vilka konkreta åtgärder skulle de föreslå för att stödja öarna inom viktiga politikområden?
Generellt sett skulle vi önska att EU blev mindre blind för regioner, i synnerhet självstyrande regioner. Det är bara stater som kan vara medlemmar i EU, men då behöver regionerna, i synnerhet de självstyrande regionerna, kompenseras för denna blindhet genom andra mekanismer. En konkret förväntan på ö-strategin är att EU ska belysa verkligheten av flernivåstyre på alla nivåer – dvs att ett och samma medlemsland kan ha flera olika administrationer som ska lagstifta både för att implementera direktiv men också för att implementera program – det här är problematiskt för en självstyrd ö som Åland.
I övrigt förväntar Åland sig också att öars multifacetterade karaktär ska tas i beaktande, ofta befinner öar sig också på (stats)gränser både kulturellt och ekologiskt.
- Unga och rätten att stanna: vilka är de viktigaste utmaningarna som unga människor på öar möter, och vilka effekter bör strategin ha för att säkerställa attraktionskraften hos dessa områden som platser där människor i alla åldrar vill leva sina liv — och därmed ge dem en faktisk rätt att stanna på den plats de kallar hem?
EUnicoast-alliansen där Högskolan på Åland ingår ger bättre möjligheter till utbildning för åländska ungdomar.
Satsningar på de prioritetsområden vi nämnt i ovanstående frågor ökar ö-samhällets attraktionskraft totalt sett vilket också bör locka ungdomar att vilja leva och bo på en ö. Forskning visar att naturen är gynnsam för människors hälsa. Att satsa på ett hållbart samhälle ger möjlighet till ungdomar att få en bättre naturkontakt och därmed möjlighet till en bättre hälsa genom livet.