Vi vill se en modig vattenlag

Publicerad 24 april 2019

Remissperioden för förslaget till ny åländsk vattenlag passerade idag. Den möter motstånd hos flera medborgarorganisationer, som menar att den inte är tillräcklig för att rädda Östersjön. De kräver därför att landskapsregeringen bearbetar förslaget ytterligare. Östersjön kan inte vänta menar Ålands Natur & Miljö.

En av landskapsregeringens större målsättningar har varit att ta fram en moderniserad lagstiftning för att reglera skadlig påverkan på vattnen. Ålands utvecklings- och hållbarhetsagendas mål om att allt vatten ska ha god status år 2030 kräver också ett nytt tankesätt. Men trots att stora resurser har satts på projektet riktar nu flera medborgarorganisationer skarp kritik mot förslaget. Det står klart efter att remissperioden är avslutad.

Ålands Natur & Miljö påpekar att det finns en oroväckande otydlighet i lagens övergripande syfte. Kansliledare Simon Holmström menar att Åland behöver ett oförhandlingsbart utsläppstak för att minska övergödningen av Östersjön.

- Det räcker inte längre med att ”förbättra förutsättningarna” för minimering av näringsutsläpp. Nu måste Åland visa vägen och peka med hela handen. Vi måste se till att allt vatten har god status allra senast år 2027 enligt EU:s mål. Det kräver att de verksamheter som inte klarar av sina utsläppstak måste upphöra då.

En annan aspekt som Ålands Natur & Miljö lyfter fram är kompensationsproblematiken. I lagförslaget står att vattenpåverkande verksamheter kan fortsätta göra direkta utsläpp om de kompenserar dem. Till det påpekar föreningen att kompensationer kan vara dyra samt svåra att kontrollera, och menar att det är orimligt att bygga upp ett system där verksamheter får tillåtelse att fortsätta göra utsläpp på lösa kompensationsgrunder.

Rädda Lumparns ordförande Brage Wilhelms har liknande tongångar:

- Krafttag behöver göras för att Lumparn och alla avrinningssystem ska nå god status. Den nya vattenlagen är det viktigaste redskapet vi har i landskapet Åland för att nå målet om att allt vatten ska ha god kvalitet. I förlängningen handlar det inte bara om att rädda Lumparn utan hela Östersjön. Utgångspunkten borde tydligt vara Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och dess mål 3: Allt vatten har god kvalitet.

Fiskevårdsföreningens ordförande Torsten Fredriksson ser också andra risker med lagförslaget:

- För att skapa välmående och hållbara fiskbestånd krävs till en början att vattenmiljöerna i lek- och uppväxtområden håller god kvalitet. Enligt de underlag som redovisats finns där mycket övrigt att önska. Ska en förbättring av dessa miljöer kunna ske krävs en handlingsplan som minskar miljöbelastningarna från verksamheter både på land och i vatten. Att stanna på dagens utsläppsnivåer duger inte. Enligt vår mening är lagförslaget uddlöst utan en tydligare styrning mot minskad miljöbelastning över tid.

De tre föreningarna skriver i sina remissvar till landskapsregeringen att lagförslaget behöver bearbetas ytterligare innan det skickas till lagtinget för beslut. Vattenlagen måste vara så pass vattentät att alla måste bidra till att rädda Östersjön.

Ålands Natur & Miljös remissvar finns att läsa här.

Etiketter: Vattenlag, vatten, landskapsregeringen, fiskevårdsföreningen, rädda lumparn, Samhällspåverkan, Bärkraft