Ett hot mot den åländska floran och faunan

Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus
Publicerad 16 juli 2019

Sedan början av juni 2019 är den vilda vresrosen och blomsterlupinen på uppmaning av WWF på listan över skadliga och främmande arter i Finland. Dessa arter är ett växande naturskyddsproblem då de tränger undan och utkonkurrerar vår inhemska flora och fauna. Därför uppmanas Finland arbeta för att avlägsna dessa arter från vår natur.

Det känns tungt att behöva ta ner de vilda vresrosorna hemma på gården, de som har skyddat från vägdamm och insyn i många år. Det finns förädlade vresrosarter vilka inte påverkas av riksdagens beslut. Att rensa bort lupinerna som lyser längsmed vägen och som är så ståtliga i sommarbuketter känns inte heller riktigt bra. De har ju varit en del av vår miljö så länge, men de är inte en del av det nordiska ekosystemet och på senare år så har de blivit ett allt större problem.

Blomsterlupiner och sandlupiner sprider sig snabbt, de är vackra att se på och livar upp våra väggrenar, men är giftiga för både människor och boskapsdjur. Lupinen har en negativ effekt på vår biologiska mångfald; den förändrar jordens näringsinnehåll och tränger undan den ursprungliga vegetationen. Bin och humlor söker sig i stor grad till dessa växter och därmed utkonkurreras den lokala floran. Forskning genomförd av Satu Ramula och Jouni Sorvari (2017)* har också påvisat att många leddjursarter, framför allt skalbaggar, myror, flugor och fjärilar, inte förkommer i lika stor utsträckning i områden invaderade av blomsterlupinen. Blomsterlupinen kan också ha en negativ inverkan på lantbruk då den kan försämra kvaliteten på betesmarker och foder. Vresrosen är liksom blomsterlupinen snabbväxande och tränger undan inhemska arter. Taggig och tätväxande gör den det svårare att använda marker den växer på, exempelvis dyn- och kustmiljöer.

På fasta Finland ordnas det flera talkotillfällen för att utrota dessa arter. Här på Åland borde vi följa deras exempel. Bästa sättet att göra sig av med den vilda vresrosen är att gräva upp den med roten. Blomsterlupinen förstörs genom att skära eller upprota den och sedan upprepa detta några gånger under växtsäsongen. Återkom följande år och gräv upp skott och plantor som grott från fröna som redan ligger i marken. Främmande växter bör absolut inte slängas i naturen, så hör av dig till din kommun och fråga om de tar emot växtmaterial för förbränning. Dessa arter bör enbart i undantagsfall komposteras. Blöt dem och lägg dem då i en påse för att ruttna. Komposten bör vara täckt för att undvika att material sprids och leder till nyetableringar.

Utöver den vetenskapliga artikeln har information ovan hämtats från Svenska Naturvårdsverket. Med ytterligare frågor kan du vända dig till Miljöbyrån som fortsätter driva arbetet framåt på Åland. Du kan också uppsöka t.ex. Finlands miljöcentral - SYKENaturvårdsverket eller Portalen för främmande arter i Finland för att läsa mer.

Ha en fortsatt trevlig sommar!

*Ramula, S. & Sorvari, J.The invasive herb Lupinus polyphyllus attracts bumblebees but reduces total arthropod abundance in Arthropod-Plant Interactions 11:911–918 (2017) DOI 10.1007/s11829-017-9547-z