Uppåt väggarna

TEMA: VÄGGAR

Kemikaliesmart kulturarv på Anna Sjöwalls torp

”Byggnadsvård och kemikaliekoll går oftast hand i hand. Det är naturliga material som andas, men det finns många tekniker”, säger Anna Sjöwall, till vardags läkare men på fritiden byggnadsvårdsnörd och dekormålare.

2014 köpte hon sin farmors barndomshem, ett torp från 1870-talet, och satte igång att renovera det efter byggnadsvårdens alla regler.

- Det är naturliga material och återvinning som gäller, och alla väggar andas. Här sover man gott, säger Anna.

- Varje rum ska ha sin egen personlighet, och du ska kunna vila ögonen på varje detalj. Men byggnadsvård handlar inte bara om smak, utan också om kulturarv: att bevara en bit historia så den går att visa för nästa generation.

Huset är fullt av medvetna och intressanta lösningar från golv till tak: material, tekniker och inredningsdetaljer som speglar den tid då huset ursprungligen byggdes. Men just idag har vi kommit överens om att hålla oss till väggarna, för på den fronten är det här lilla torpet rena rama utställningslokalen.

Anna guidar runt mellan rummen, visar och berättar. Äggoljetempera som skiftar färg efter ljusförhållandena. Linoljefärg som målas i tre lager med en veckas torktid mellan varje. Och limfärg, som tycks vara en favorit med oändliga möjligheter. Hon blandar den själv av lim, vatten, krita och färgpigment och målar på billig grålumppapp av återvunnet material som byggarbetare brukar använda som golvskydd. Som ”Lilla rosa rummet”, solvarmt Pompejirosa i en blandning av vit krita och italienskt rött färgpigment, och med ljusgrå toner i sobra fält och linjer som bildar en handmålad list.

- Alla hade inte råd med utsirade trälister och paneler. Då målade man istället lister med olika färgnyanser för att skapa en tredimensionell effekt, säger Anna.

Hörnkammaren på den nybyggda verandan pryds – wow! – av en platsmålad medaljongtapet.

- Först limmade vi grålumppapp på väggen med papperstapetklister. Sen skar vi ut schabloner med skalpell i arkitektpapper i ett mönster komponerat av element från olika 1700-talstapeter. Vi blandade egna limfärger: en med lägre procent ultramarinblått för ljusare bakgrundsfärg och så en kraftigare blå och en gulockra för medaljongen. Sen målade vi direkt på väggen med hjälp av schablonerna, berättar Anna.

- Här var vi flera som hjälptes åt, som en del av en kurs när dekormålaren Sinikka Siekkeli från Helsingfors var på Åland. Hon är en viktig person för mig och har lärt mig massor.

Nedanför den handmålade tapeten finns en träpanel i låg 1700-talsmodell.

- Den är kilsågad, handhyvlad och målad med en egen linoljefärg med gulockra som jag spätt ut med balsamterpentin för att få en tunn matt lasyr, säger Anna.

En och annan vägg visar blottat handbilat timmer, där den gamla isoleringen av mossa tittar fram och en inristad numrering tyder på att huset i något skede flyttats. I salen finns färdigköpta medaljongtapeter – ren papperstapet i tidstypiskt mönster i ultramarinblått på oblekt pappersbrunt. Och i badrummet bildar en enorm kopparplåt fond för det gamla karet med rejäla lejontassar. När någon duschar bidrar varje vattenstänk till ett ständigt föränderligt konstverk på den allt prickigare plåten – och tröttnar man på mönstret är det bara att putsa kopparn ren och ljus igen. Den passar förövrigt perfekt till resten av badrumsväggarna i rödaktigt alvirke, hämtat från föräldrarnas strand och bestruket med kallpressad linolja som tränger långt in i träets porer.

Det är svårt att integå in på alla vackra inredningsdetaljer. Det handmålade antika handfatet. Ljushållarna av gamla tegelpannor. Gunghästen, farmors farmors gamla kittel, skomakarlamporna med porslinsskärm och tyngd. Och så vidare. Samma filosofi gäller dock allt från byggmaterial som lösöre, och Annas smittande engagemang är inte att ta miste på.

- Det mesta i det här huset är återbruk eller sånt vi gjort själva: antingen jag eller mina föräldrar och syskon som också är intresserade av byggnadsvård. Vi har inte förbrukat nya resurser, och vi har inte producerat nya sopor eller gifter, säger hon.

Byggnadsvård och kemikaliekoll går hand i hand och hänger ihop:

- Vissa gamla färger med arsenik och tungmetaller ska förstås undvikas. Men jag tror inte vi är så mycket smartare idag. Dagens byggmaterial består av en massa kemikalier som vi inte vet tillräckligt mycket om. Vi som håller på med byggnadsvård läser alltid innehållsförteckningar: ’använde man sånt här förr?’ Och för det allra mesta betyder det att vi väljer material med ingredienser som går att förstå, naturliga och utan gifter.

LÄS MER OM KEMIKALIEKOLL OCH OLIKA MATERIAL PÅ VÄGGARNA INOMHUS  - FÖLJ LÄNKEN NEDAN