Seminarium Bygga Giftfritt 13 nov 2019

VARIS BOKALDERS, EKOARKITEKT:

Huset - vår tredje hud

Vi kan tala om huset som vår tredje hud. Så uttrycker sig Varis Bokalders, arkitekt och en av Sveriges främsta experter på hållbart byggande, i sitt föredrag under seminariet Bygga Giftfritt - går det? i november 2019.

Den första huden är förstås själva huden (och ur ett kemikalieperspektiv: vad vi eventuellt smetar på den). Den andra huden är våra kläder. Och den tredje huden, det tredje skiktet mellan oss och omvärlden - om än med viss luftspalt emellan - är faktiskt de hus de flesta av oss vistas i 90 procent av tiden. Då är det förstås viktigt att också våra byggnader är en hälsosam hud att verka och vila i, inte tvärtom.

Seminariet om giftfritt och hållbart byggande är höjdpunkten för Kemikaliekoll Ålands sista år, där byggnadsmaterialen stått i centrum. Ca 70 personer med anknytning till byggbranschen har kommit till Ålands Sjöfartsmuseum för att lyssna till huvudföreläsaren Varis Bokalders, en kortföreläsning av målaren Jonnie Listherby och ett panelsamtal med Varis Bokalders, Johanna Wickström (J. Wickström arkitekt) Arne Nieland (Löfbacka Traditionsbygg), och Tommy Saarinen (Byggkontroll AB). Samtalsledare är undertecknad: Giséla Linde, projektledare för Kemikaliekoll Åland. 

Texten nedan är en intervju med Varis Bokalders, som också publiceras i trycksaken Kemikaliekoll Åland - RÅD FÖR RIVSTART. Nedan hittar du också en länk till Varis Bokalders definition på ekohus: så här bygger du kemikaliesmart, klimatsmart och hållbart!

Vill du bo i en plastpåse?

Ålänningarna är ett byggande folk som gillar att fixa och dona. Via byggbranschen har vi idag tillgång till cirka 50 000 olika produkter, från spånskivor och isolering till fogmassor och lim. Hur välja hållbart och kemikaliesmart?

Jakten på farliga kemikalieri byggmaterial är inget nytt. Redan 1876 förbjöds den tidens modefärg scheelegrönt eftersom det visat sig att den arsenikbaserade färgen var starkt cancerframkallande. För 50 år sen kom larmen om asbest och PCB. Den första vågen av ekohus på 1970-talet byggdes med fokus på att spara energi, men idag ingår också kemikaliemedvetenheten i det hållbara helhetstänket.

- Det som är nytt idag är att det inte bara är det färdiga huset som räknas, säger arkitekten Varis Bokalders, en av Sveriges främsta experter på hållbart byggande. 

- Nu tittar vi på materialens hela livscykel, från tillverkning av material och transporter till eventuell återanvändbarhet. Det har givit ett lyft för trähusbygge och lokala material. Trä växer, trä binder koldioxid, trä finns hos oss - och vi har bott i hus av trä i tusentals år utan att bli sjuka. 

HUS SKA ANDAS

Idag finns ekologiska byggnadsmaterial att få också i vanlig bygghandel. Att grejerna än så länge sällan ligger längst fram på hyllorna kräver dock att konsumenten själv är intresserad.

- Det som sjunkit in i människors medvetande är att vi behöver isolera bättre, men vad vi ska isolera med är svårare, säger Varis. 

Mineralull är fortfarande standard: energikrävande att producera, obehaglig att hantera och med tillsatser av ohälsosamma kemikalier.

- Mineralull har heller ingen fuktbuffrande förmåga och behöver ett plastskikt in mot rummet för att inte ta upp fukt ur inomhusluften. Valet av isolering för alltså med sig en hel byggmetod med plaster och andra syntetiska material, och det ger hus som inte andas, förklarar han.

- ’Vill du bo i en plastpåse?’ skulle man kunna uttrycka det lite elakt. 

Varis berättar om när gamla svenska hembygdsgårdar fick bidrag för att rusta upp.

- Det var traditionella timmerhus där fina gamla möbler hade sparats och förvarats i generationer. Men när de här husen målades med moderna plastfärger som hindrade timrets naturliga reglering av fukt- och temperaturförändringar blev luften så torr att de gamla möblerna sprack. 

TRÄ I TIDEN

Att bygga sunt är att välja material som samspelar med det omgivande klimatet och som inte avger exempelvis allergiframkallande eller hormonstörande ämnen. Så mycket trä som möjligt är tidens melodi. Inte bara i stommen, utan också som isolering i form av träfiberskivor och lösull. Borsyran som hittills tillsatts för ökad brandhärdighet i pappersisolering håller på att ersättas av mindre hälsovådliga medel. 

- Genom att använda lokala material och bygga på plats minskar man på transporterna. Jag har varit och tittat på ekohus i Finland nyligen, och där byggs många trähus på plintar av sten. Ni har ju trä och sten på Åland också. Själv har jag lagt in svensk Kolmårdsmarmor i mitt kök, säger Varis.

HELHETSTÄNK

Varis Bokalders beskriver ekohus som en helhet med många aspekter. Energi från förnybara källor som används effektivt. Byggmaterial som kan produceras på ett hållbart sätt och skapar ett sunt inomhusklimat. Behovsanpassad ventilation. Lyhördhet för platsens förutsättningar. Och att förbruka och förstöra så lite som möjligt. 

- Vissa nya material kan vara dyrare i en inledningsfas, och byggföretag kan vilja ta mer betalt för att jobba med material de inte är vana vid. I övergången krävs kunskap och envishet, säger han. 

- Men frågan är också vad som menas med ’dyrare’. Fokuserar vi bara på själva byggkostnaderna, eller räknar vi också in drift och underhåll? Vad talar vi om för tidsperspektiv? Vad är viktigt?