Frågor och svar kring snabbruttskampanjen

Publicerad 31 oktober 2017

Landskapsregeringens kortrutt tuffar på i allt snabbare takt på västra Föglö. Samtidigt växer Ålands Natur & Miljös kampanj för en hållbar skärgårdstrafik. Ordförande Simon Holmström svarar nu på de vanligaste frågorna kring kampanjen.

Ålands Natur & Miljös kampanj för en hållbar skärgårdstrafik har pågått i en månad och sett en medlemstillströmning och ett växande kampanjnätverk. Allt sedan miljöbyrån i sitt utlåtande kritiserat kortrutten har opinionen växt sig starkare. Kampanjen gick in i nästa fas när kampanjnätverket i oktober tillsatte en utredningsgrupp med syftet att utreda en alternativ kortrutt. Utredningen som senare kommit att kallas snabbrutten formar sedan ett underlag till ett medborgarinitiativ i december. För att reda ut alla dessa frågor ställer vi några frågor till ordförande Simon Holmström.

Varför driver ni kampanj?

Ålands Natur & Miljö är en medlemsdriven organisation. När medlemstrycket i kortruttsfrågan ökade under våren 2017 tog styrelsen beslutet att granska frågan närmare. När vi väl tittade på alla utredningar och underlag till kortrutten blev vi bestörta. Landskapsregeringen hade börjat i fel ända! Istället för att sikta mot hållbarhet som skulle utveckla skärgårdssamhället kommer samhället nu att bygga in sig i ett gammalt trafiksystem. Dessutom är exploateringarna oåterkalleliga. Det är helt enkelt en dålig samhällsekonomi att göra sådana ingrepp på några minuters kortare färjpass. Därför valde vi att gå ut med ett gediget åsiktsdokument som ligger som underlag till kampanjen.

Så ni har inte haft en åsikt i frågan tidigare?

Föreningen har länge arbetat för en hållbar samhällsutveckling, men det finns inte alltid resurser att uttala sig i alla specifika frågor. Därför har vår samhällspåverkan riktat in sig på att få hela Åland att utvecklas. Det har vi i den här frågan gjort genom att:

Dessutom har flera medlemmar och förtroendevalda varit involverade i själva kortruttsprocessen från 2011. Tydligen har budskapet ännu inte gått hem, varför fortsatt opinionsbildning är A och O.

Hur bedriver ni kampanjen då?

Startskottet för kampanjen var den paneldebatt som jag deltog i på Mariehamns stadsbibliotek, arrangerat av Socialdemokraterna. Därefter har vi samlat ett kampanjnätverk som på frivillig basis koordinerar kampanjen. Vi har varit en hel del ute i media. Speciellt läsvärd är vår insändare om en hållbar kortrutt. Men vi har självklart också opinionsbildat på våra sociala medier och i vårt övriga kommunikationsarbete.

Det vi under hösten satsat extra på är att visa på att det finns andra alternativ till landskapsregeringens kortrutt. Just nu arbetar en utredningsgrupp på frågan, som i december kommer att presentera ett välutarbetat alternativ som vi kallar snabbrutt. Detta utgör sedan grunden till det medborgarinitiativ som kommer att startas.

Vilka finns med i kampanjnätverket?

I vårt nätverk på 20-30 personer finns representanter från flera olika samhällsektorer. Vi har ingenjörer, biologer, samhällsvetare, kulturarbetare, politiker och andra experter, men också medborgerlig representation från olika delar av skärgården. Dessutom finns många stödjande seniora sakkunniga så som kommerserådet Anders Wiklöf, fd. naturvårdsintendenten Håkan Kulves, tidigare regionplanechef Gunda Åbonde-Wickström, kulturjournalisten och författaren Gustaf Widén och samhällsdebattörerna Barbro Sundback och Harry Jansson. 

Hur går den här snabbruttsutredningen till?

Utredningen sköts av en arbetsgrupp som möts regelbundet och medlemmarna har den sakkunskap som krävs för en bondförnuftig och vetenskaplig utredning. Först och främst måste vi titta på de behov som finns i skärgårdssamhället i framtiden. Hur vill vi att framtiden ser ut år 2051, som den åländska agendan siktar in sig på? Vi har redan identifierat att skärgården behöver snabba, miljösmarta vattentransporter som gör att servicen och attraktionskraften kan utvecklas för de som bor och verkar i skärgården men också för turister. Efter detta behöver vi göra en trendspaning och se på hur framtiden kan komma att se ut i form av fyra scenarier. Därefter matchar vi behoven med ett trafiksystem som håller bäst i förhållande till de olika scenarierna (dvs hög robusthet). När arbetsgruppen är klar kommer tunga namn att sakgranska utredningen från en ekonomisk synvinkel. På det här systematiska sättet ser vi till att utredningen blir så oberoende som möjligt.

Är det här inte onödigt krångligt?

Inte alls! Vi utför inte några nya grundliga studier för 2 miljoner € utan utgår från det vi vet. Vi vill egentligen skapa en lättförståelig utredning som illustrerar att det faktiskt finns hållbara alternativ för framtidens skärgårdstrafik som inte innebär en belåning på 40 miljoner € för storskaliga ingrepp. Alla arbetar dessutom på frivillig basis med ett glödande engagemang. Det är hur spännande som helst!

 

Etiketter: Kortrutt, Samhällspåverkan, hållbar, trafik