Ålands Natur & Miljös tillbakablick på 2017

Publicerad 02 januari 2018

Ett par dagar in i 2018 kan vi blicka tillbaka på ett 2017 då vi har nåtts av både positiva och negativa hållbarhetsnyheter.

Den främsta internationella snackisen på flera plan har inte helt oväntat varit USA:s president Donald Trump. I juni nåddes vi av den ödesdigra nyheten om att USA drar sig ur Parisavtalet. De kortsiktiga följderna av beslutet var dock inte enbart sorgliga. Bland annat bildades United States Climate Alliance, inom vilken 15 delstater i USA har beslutat sig för att arbeta mot målen i Parisavtalet trots landet i sig inte deltar i arbetet. Frankrikes president Emmanuel Macron har riktat flera kängor mot USA och deras beslut. Frankrikes arbete mot klimatförändringarna samlas till exempel under parollen Make Our Planet Great Again, vilket kan härledas till Trumps valslogan Make America Great Again.

På samma tema, men mer lokalt, fylldes medierna i somras med rubriken ”Åland värst i Europa”. I artikeln Mapping the carbon footprint of EU regions som publicerades i maj framkom det nämligen att åländska hushåll släpper ut mest koldioxid per hushåll i Europa. Trots att artikeln lämnar en del att önska* var detta en väckarklocka. Stora hus, riklig konsumtion och omfattande privatbilism som har möjliggjorts av gynnsamma ekonomiska förhållanden har lett till att vi, oavsett valda värden, lever en livsstil som inte är miljömässigt hållbar.

De lokala företagen har varit årets glada överraskning. Större företag har inlett sin hållbarhetsredovisning, till exempel Viking Line, Ålandsbanken och Posten. Ännu flera företag inom turism- och fritidssektorn har erhållit certifieringen Green Key jämfört med 2016 (Pensionat Stalldalen, Smakbyn, Brobacka gästhem och Café Vreten erhöll för första gången certifieringen under 2017) och inom Bärkraft.ax har ett storföretagsnätverk bildats.

Under året har flera viktiga strategier tagits fram, som SkogsÅland2026 (Ålands Landskapsregering), Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 (Ålands Landskapsregering) och Ålands hållbara livsmedelsstrategi (Ålands Producentförbund).

Under slutet av året har dammen brustit genom #metoo. Vi har fått ta del av rörande och extremt oroande berättelser om hur kvinnor i världen och på Åland systematiskt blir nedtryckta genom psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. ”I det hållbara samhället bidrar vi inte till att människor utsätts för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetensutveckling, opartiskhet och meningsskapande” lyder den fjärde hållbarhetsprincipen, så vi kan sorgset konstatera att vi har en lång väg att vandra tillsammans.

Ålands Natur & Miljö har växt så det knakar. Under 2017 nådde föreningen målet om 1000 medlemmar, vilket firades i parken Tusenskönan i juli. Det stora medlemsantalet har även märkts i föreningens ordinarie verksamhet, höstmötet 2017 troligtvis var det mest besökta höstmötet i föreningens historia. Projekteten Operation giftfritt daghem och Hållbar destination har lett till konkreta förbättringar i hållbarhetsarbetet hos daghem, restauranger och logianläggningar. I slutet av året var medlemskårens röst tydlig – Kortrutten gör stora och irreversibla negativa ingrepp i den åländska naturen. Tack vare engagerade medlemmar har föreningen även tagit fram ett hållbart alternativ till kortrutten, snabbrutten.

Sammantaget fylles allas vårt 2017 av både framgång och nederlag. Vi hoppas att vi i början av nästa år kan se tillbaka på ett 2018 med ännu mera föreningsengagemang, en vilja att anamma hållbart vardagsliv, flera modiga politiska beslut och ett agerande som visar att strategi och agerande går hand i hand, ett näringsliv som fortsätter visa vilja på utveckling och konkreta steg mot jämlikhet och jämställdhet. Hej 2018, vi har längtat efter dig!

Nämnda artiklar, planer och strategier för vidare läsning:

Mapping the carbon footprint of EU regions:

http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aa6da9/pdf

SkogsÅland2026:

http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/artic...

Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030:

http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/artic...

Ålands hållbara livsmedelsstrategi:

http://barkraft.ax/wp-content/uploads/2017/02/alands-hallbara-livsmedels...

 

* Till exempel utgår forskarna från att energin på Åland är finländsk energimix, men en stor majoritet av energin på Åland importeras från Sverige.