Julia Birney

 

Namn: Julia Birney
Ställer upp i riksdagen för: Liberalerna
Kandidat nummer: 7

”Vi politiker måste hjälpa till att förenkla för olika aktörer att uppnå miljömålen”

Hur ser din energiplan för Finland och Åland ut?
Vi ska satsa på förnyelsebar energi, jag tycker det är jätteviktigt. Det finns mycket att utveckla, vi behöver satsa på innovation i stor grad. Partier behöver samarbeta kring hur man kan skapa arbetsplatser genom att satsa på till exempel forskning och innovationer, och det här behöver också ske över landsgränserna, till exempel runt Östersjön. Kärnkraft säger jag nej till, så länge man bygger ut den så minskar man behovet av att satsa på det förnyelsebara. Vi måste sluta med utvecklingen av kärnkraften. Jag vill gärna se ett Finland och ett Åland som är självförsörjande på förnyelsebar energi framåt och får vi möjlighet ska vi gärna försörja andra också; fler än oss. Förhoppningsvis kommer vi nu ordentligt igång med vindkraften, och vi har vatten, vågor, sol… en massa resurser vi måste använda mer.

Vad kan du som invald i riksdagen göra för att främja förnyelsebara källor?
Arbeta med frågan kring smarta elnät, och att skapa en infrastruktur som klarar av att försörja oss förnyelsebart framåt. Att man kan producera och sälja ut el på ett smidigare sätt än idag.

Hur ser matproduktionen ut på Åland och i Finland i framtiden?
För det första tycker jag att det är viktigt att vi har en matproduktion, att vi inte hamnar i en situation där vi monterat ner hela jordbruket och inte har någon produktion alls. Matproduktionen är jätteviktig för oss. Vi har svårt att konkurrera med höga skördar globalt, men vi har andra saker vi är väldigt bra på, bär- och fruktodling till exempel, foderproduktion i form av vall, och vi har naturresurser här som vi är bra på att ta tillvara på. Till viss del kanske branschen behöver nischa sig mer; verkligheten ser ut så idag. Men det är också bra med ett så brett jordbruk som möjligt. Vi har möjligheter att bedriva ett jordbruk som är bra för miljön på Åland och i Finland, jag tror att det finns utrymme för ett sådant jordbruk. Utsläppen från jordbruket måste ständigt minska, men hur man ska göra detta behöver vi nog se på i ett större perspektiv, där vi till exempel tittar på Åland som en helhet. Samverkan inom jordbruket är jätteviktigt mellan olika gårdar och växelbruk måste uppmuntras och utvecklas. Om man nischar sig på djurproduktion till exempel så behöver man se till att all gödsel också kan användas, så att man kan samarbeta till exempel med en bärodling, sådana saker.

Vill du ha ett ekologiskt jordbruk?
Jag vill gärna se ett ekologiskt jordbruk, absolut. Ett ekologiskt och miljövänligt jordbruk är målsättningen.

Vad kan du som invald i riksdagen göra för att främja ekologisk och närproducerad matproduktion?
Jordbrukspolitiken är komplex. Man måste försöka synkronisera det där så långt det går. Det är klart att vårt jordbruk skiljer sig en del från det finska jordbruket i stort; hela Åland är ett skärgårdsjordbruk, det kommer vi inte ifrån. Och hela Finland skiljer sig från andra delar av Europa. Där måste vi lyckas anpassa politiken så att jordbruksstöden och jordbrukspolitiken passar oss. Det är så många olika delar i det där; till exempel miljömålen som vi fastställer delvis själva men de måste också gå ihop med Finlands miljömål och miljömålen inom EU i stort. Oftast är miljömålen här förknippade med ganska stora utgifter och uppoffringar för den enskilda jordbrukaren, där behöver man göra det man kan för att minska känslan av den bördan. Målsättningen ska vara att det ska vara lätt att uppfylla kraven som ställs. Det ska vara lätt och uppmuntrande att följa miljömålen, så att man ändå har möjlighet att driva sitt företag och sitt familjejordbruk. Vi har en otrolig kvalitet på våra livsmedel som produceras på Åland idag. Vi måste också arbeta för att få konsumenterna att prioritera inköp av mat i sin vardag idag, vid sidan av all så kallad lyxkonsumtion. Att staten och landskapet själv föregår med gott exempel är en början på det.

Vilka är de primära insatserna som bör göras för Östersjön från politiskt håll just nu?
Det viktigaste är att få alla länder runt Östersjön att samarbeta. Det är en stor målsättning, och det är ingen målsättning som upphör. Vi kan inte göra en insats och så är det bra, utan arbetet måste fortgå hela tiden. Vi har så många olika sorters länder kring Östersjön. Jag skulle, om jag kom in i riksdagen, titta på vilka samarbeten och projekt som finns idag och vilken forskning man skulle kunna satsa på för att hitta möjligheterna att verkligen göra något politiskt just nu.

Utsläpp från städer måste tas itu med, industrier, vad man använder för bränslen, jordbruksfrågor, djurliv och fiskeri, övergödningen; man måste samarbeta kring alla frågor. Ett helhetstänk behövs.

Är det klokt av Åland att haka sig fast vid färjtrafiksbranschen eller borde vi se oss om efter nya branscher?
Vi ska alltid tänka nytt. Förbindelse- och transportmässigt tror jag sjöfarten är ett bra och effektivt alternativ även om vi givetvis hela tiden måste se till att transporteringen sker så miljövänligt som möjligt; att man inte tömmer ut smutstankar i havet, att bränslena är så miljövänliga som möjligt och så vidare. Passagerar- och nöjestrafiken går givetvis att ifrågasätta men jag tror vi måste acceptera att folk vill resa i någon form idag, och visst skulle väl det bästa för miljön vara om folk ville ta cykelturer istället, men jag tror det är svårt idag att gå in och börja förbjuda folk att utöva sina nöjen. Folk idag vill resa och vi måste se på hur man kan göra det på bästa sätt. Miljövänliga bränslen tror jag är framtiden, både ur konsumenters och politikers perspektiv. Frågan är i vilken takt man ska införa dem; här ser jag gärna ett samarbete med rederinäringen, att politiker kan visa ett tydligt mål, såhär vill vi att det ska vara och att man gör saker i samförstånd med rederierna.

Finland antar i år en klimatlag. Vilka är de viktigaste bitarna i en sådan enligt dig?
Det viktigaste är att vi hänger med i vad som händer i klimatfrågan och tar vårt ansvar. Utsläppen är det viktigaste att få bukt med; både för privatpersoner och industrier. Här tror jag på samma strategi som jag förespråkat tidigare; vi politiker måste visa vart vi vill och sen måste man genomföra förändringar i samråd med de som släpper ut. I alla fall när det gäller industrier som är viktiga för landet, när det gäller privatutsläpp har man kanske lite andra möjligheter att sätta upp målsättningar. Men man kan inte fälla industrin för att man sätter för hårda krav direkt, det är en långsiktig process.

Hur får vi Åland hållbart till 2051?
Hållbarheten måste genomsyra allt. Steg 1 är att ha en målsättning och steg 2 är att skapa delmål som man kan arbeta efter, och så har jag förstått att det är uppbyggt idag också i hållbarhetsstrategin som finns. Offentlig verksamhet, privat verksamhet, lagstiftning, allt måste följa samma målsättning. Det kan vara tufft att få till förändringar i svåra ekonomiska tider men därför behöver man kanske öka medvetenheten hos alla så att man gör de smarta valen, att man omfördelar resurser och tänker långsiktigt. Det behöver inte alltid bli dyrare att göra de miljömedvetna valen. Om det kostar tycker jag absolut att vi ska satsa på det, och då måste vi vara lite smarta också.