Elisabeth Nauclér

Namn: Elisabeth Nauclér
Ställer upp i riksdagen: fristående för listan Åländsk samling, som innefattar riksdagskandidat 2-5
Kandidat nummer: 5

”Att klimatlagen tas upp i grundlagsutskottet visar att frågan tas på allvar”
 

Hur ser din energiplan för Finland och Åland ut?
Det är klart att alla vill ha självförsörjning och gärna utan kärnkraft, men jag vill inte stänga ner kärnkraften utan att ha några realistiska alternativ att ersätta den med. Men börjar det bli tal om att stänga ner kärnkraften så är jag för det; jag är kärnkraftsmotståndare i grunden. På sikt tror jag också vi är tvungna att spara energi. Vi lever nu på ett sätt som inte är hållbart i längden.

Vindkraft är en bra energikälla, på Åland är det en utmärkt idé att satsa på den. Men vinden är också svår att lagra, så det är inget realistiskt ersättningsalternativ helt och hållet. Skogen finns också nationellt som ett bra alternativ, särskilt när pappersindustrin minskar. Sen tror jag också att vi behöver mer forskning inom energiområdet, och så länge vi har kärnkraften som en enkel lösning så sjunker incitamenten till forskningen. Det är illa. Att hålla kärnkraften nere tror jag gynnar forskningen och att man börjar tänka nytt när det gäller energi. Självförsörjning av energi är också viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Vill du ha ett Finland och ett Åland framåt som är självförsörjande på förnyelsebar energi?
Ja tack, gärna. Och så fort som möjligt borde vi nå dit.

Vad kan du som invald i riksdagen göra för att främja förnyelsebara källor?
Något som jag ser som en av mina största bragder är att jag har lyckats slussa arbetet med vindkraften framåt för Ålands del i riksdagen. Som jag ser det var den stora bataljen i den här frågan 2010 när lagförslaget kom, och det uttryckligen stod att tariffsystemet inte skulle innefatta Åland. Hade det inte tagits bort i grundlagsutskottet hade det inte funnits någon möjlighet att fortsätta i frågan. Så där finns det verkligen möjlighet att påverka. Jag har också haft ett nära samarbete med en kollega i ekonomiutskottet gällande de juridiska frågorna, jag tror det är oerhört viktigt att sitta med i grundlagsutskottet på det sättet, och särskilt med juridisk kunskap. Användande av skog kunde också vara något att nu ta upp i grundlagsutskottet, men det får man se vad som står med i nästa regeringsprogram.

Jag har aldrig suttit med i miljöutskottet, men jag har haft ett stort förtroende för Christina Gestrin som suttit där. Jag tycker det är tråkigt att hon inte ställer upp i valet nu. Jag skulle inte ha något emot att sitta i miljöutskottet, men Åland har ju egen behörighet i första hand när det gäller miljö, så därför är det kanske inte så relevant för den åländska representanten i riksdagen att sitta i miljöutskottet.

Hur ser matproduktionen ut på Åland och i Finland i framtiden?
Jag tycker att vi ska ha matproduktion både på Åland och i Finland, och tycker att det är viktigt. Jag tycker det skulle vara bra om det fanns sådana förutsättningar för jordbruket och fiskeriet att man kunde bli så pass mycket självförsörjande som det bara är möjligt på våra breddgrader. Trenden idag i restaurang- och köksvärlden går ju ut på att man ska äta mycket närproducerat, och jag tror inte den trenden kommer att gå över, det är ett intresse som kommer att bestå tror jag. Att producera mat på våra breddgrader är dyrt och vi kan inte konkurrera med varmare länder till exempel när det gäller pris. Därför ser jag matproduktionen hos oss i stort som en EU-fråga. Men det gäller att det finns bra kommunikation i hela kedjan, landskapsregeringen, riket och vidare uppåt. Det går inte bara att skylla på Bryssel i alla jordbruksfrågor. Det är oerhört viktigt att hela kedjan fungerar, och att Åland och Finland vågar vara tuffa i förhandlingarna och kräva rätt incitament. Min roll är ju att se till att den dialog som skett mellan landskapsregeringen och ministerierna i olika frågor verkställs vidare, och inte glöms bort längs vägen.  

Det åländska och finländska jordbruket har väldigt samma intressen idag. Det är en ganska förfärlig situation så som det är idag när det öppna landskapet håller på att växa igen på flera håll i Norden. Utan jordbruk försvinner det öppna landskapet, produktionen av den egna maten får kosta en hel del för mig.

Tror du på ekologisk produktion framåt då?
Ja, det är klart jag gör. Och den har en större chans med en mer levande landsbygd där folk verkligen bryr sig om de här sakerna och lever närmare naturen.

Vilka är de primära insatserna som bör göras för Östersjön från politiskt håll just nu?
Östersjön är ett av de mest förorenade innanhaven, det måste till ett effektivt internationellt samarbete idag. Men det behövs inte fler samarbetsorgan eller rapporteringsinstrument; det viktigaste nu är att det verkligen händer någonting. Länder måste sluta skylla på varandra. Länder utanför EU finns ju också kring Östersjön, så det här är inte en fråga på EU-nivå, utan det gäller för länderna kring Östersjön att se till att alla länder här verkligen följer samma regelverk, det måste bli slut på alla undantag. När det gäller de finska sanktionerna mot Ryssland idag så är jag kritisk till dem. De kommer att innebära att det blir svårare för oss att samarbeta med Ryssland till exempel i Östersjöfrågor framöver.

Är det klokt av Åland att haka sig fast vid färjtrafiksbranschen?
Om den bedrivs på ett så miljövänligt sätt som möjligt, så ja. Det är orealistiskt att tänka sig ett Åland utan färjtrafik, då skulle Åland snart ödeläggas. Trafiken är också viktig för kontakten mellan Sverige och Finland. Man måste också förhandla på ett sådant sätt att trafiken i Östersjön blir konkurrensneutral. Det ska vara samma regler för alla även här.

Finland har nyligen antagit en klimatlag. Vilka är de viktigaste bitarna i en sådan enligt dig?
Som jurist tycker jag att juridiken i lagen är det intressanta. Klimatlagen är en ramlag som ska förbättra till exempel energieffektiviteten i landet. Den innebär inga direkta skyldigheter för någon, men att lagen har behandlats i grundlagsutskottet visar att Finland tar lagen på allvar. Den innebär till exempel en skyldighet för statsrådet att ge riksdagen en klimatpolitisk berättelse varje år, och det tycker jag är den viktigaste punkten i lagen. Det kommer att göra att frågorna lyfts på ett helt annat sätt framåt.

Hur får vi Åland hållbart till 2051?
Det behövs samordning, samverkan och att man är enig i hur man ska arbeta. Det är många frågor som ska vägas in i ett litet samhälle och blir det stridigheter kommer man ingen vart. Man ska ta hänsyn till sjöfarten, jordbruket, fiskeriet och alla man behöver ta hänsyn till i ett litet mikrosamhälle som Åland. Landskapet och landskapsregeringen måste föra ut en enig politik.