Studiebesök på giftfria förskolan De fyra elementen

”Allt bryts ner – och vart tar det vägen då?”

”Det ska vara hard core hållbart och giftminimerat”. Så beskriver Cecilia Ramning, förskolechef vid De fyra elementen på Söder i Stockholm, sin verksamhetsidé om hållbara och hälsosamma förskolemiljöer.

Vi åkte dit för att samla intryck och inspiration att ta med hem till Åland.

Det första man lägger märke till är mångfalden av olika material i lokalen: trä, korgar, granna tyger och pågående pysselprojekt. Röda lerfigurer vilar på ett bord, handgjort papper hänger på tork längs väggen. I ett fönster ligger rejäla trädgrenar och hela gatstenar (ja, varför inte :-) ). Leksakerna är mestadels av trä – från kaplastavar till balansbrädor. Dinosaurierna är av naturgummi är handgjorda på Sri Lanka och köksutrustningen består av loppisfynd, mest i rostfritt. Och pelaren mitt i salen har förvandlats till ett träd med små bikupor i papier maché enligt årets tema ”bisamhället”. Barnens alster och bilder från verksamheten hänger överallt. Det är en värld för skapande och fantasi, men bortom den kulörta plastvärld vi nästan vant oss att se som barnvänlig.

Från hav till blod, från golv till tak 

De fyra elementen har sin egen historia. Som gravid var Cecilia Ramning med i en av filmaren Folke Rydéns östersjöfilmer. Genom att ta blodprover på en blivande mamma ville han visa hur de kemikalier vi människor sprider ut till slut också hamnar i våra egna kroppar. De blodprover som togs visade inte bara att Cecilia bar på 35 av de 49 miljöfarliga ämnen man sökte: De visade också att sonen Alfred ärvde hennes kemikaliecocktail. 12 veckor gammal hade han bland annat 20 gånger högre halter av perfluorerade ämnen i blodet i förhållande till sin vikt än mamma Cecilia.

- Jag tänkte att okej, nu har jag den här informationen. Vad gör jag med den? Det räcker inte längre att klappa sig på axeln för att man källsorterar, säger Cecilia.

Cecilia startade De fyra elementen: en hållbar och giftminimerad förskola från golv till tak.

- Här fanns redan linoleumgolv i lokalen när vi fick den, och golvpolishen slipade jag bort. För allt bryts ner, även golvpolish. Och då avger den kemikaliska produkter som barnen får i sig när de leker på golvet. Så vårt golv blänker inte, men vad gör det?

Väggarna är målade med äggoljetempera, och snart sagt all städning sker med en och samma produkt: ett bioteknologiskt medel från kanadensiska InnuScience som rengör med hjälp av levande enzymer och bakterier. Tvålar och tvättmedel kommer från tyska märket Sonett (båda märken finns i den åländska handeln; se artikeln om städning i Kunskapsbanken på www.natur.ax).

- När det gäller möblerna kör vi mycket med återbruk. Barnens stolar är till exempel trästolar från finska Artek, utkastade från ett annat dagis när de köpte nytt. En social verkstad i Rågsved slipade och limmade dem åt oss, och nu är de fina igen (på Åland kan man t ex kontakta Fixtjänst för motsvarande uppdrag).

Om lek och leksaker

Den stora utmaningen är att hitta leksaker och material som inte fått färg, konsistens och andra egenskaper genom att marineras i kemikalier.

- Ibland hittar vi ingen som är riktigt bra, och då tar vi det minst dåliga alternativet. Sen får vi återkomma senare och se om vårt val fortfarande håller, säger Cecilia pragmatiskt.

- Vi har tre frågor som vi alltid ställer till våra leverantörer: Vad innehåller det? Var kommer det ifrån? Och hur långt är det transporterat? I början ansågs man väldigt jobbig när man ställde sådana frågor, och många säljare var ganska nonchalanta. Men det har blivit bättre.

Precis när De fyra elementen skulle öppna var det faktiskt lite kris. Leksakskris. Leveranser var försenade och trähyllorna gapade tomma.

- Barnen gick omkring här och undrade vad de skulle göra, för de var ju vana vid en massa saker för olika ändamål. Så dels lånade vi in grejer från naturen. Men dels försökte vi också ha is i magen och tänka att de kunde ju faktiskt leka med varandra, berättar Cecilia.

- Och efter två veckor hände något. Fantasin fick utrymme, och de började leka med allt och ingenting. Det var häftigt att se. Nu har vi ju leksaker, men kanske lite färre och lite mindre specialiserade än vad barn idag är vana vid. Vi försöker ha fokus på processen: hur kan vi göra det här själva istället för att köpa färdigt Så när det kommer nya barn är de ofta lite vilsna i början. Men sen börjar de göra saker själva.

Riktningen viktigast

På De fyra elementen finns nästan ingen plast alls, dels för att man vill undvika plastkemikalierna och dels för hållbarhetsperspektivet: plast tillverkas oftast av fossil olja som är en ändlig resurs. För Cecilia räcker det heller inte att leksakerna är CE-märkta; det vill säga tillverkade i Europa enligt europeiskt regelverk. Många forskare anser att EU:s kemikalielagstiftning är tandlös – och om lagstiftningen är otillräcklig är CE-märkningen förstås ingen garanti för giftfria leksaker.

- Ta till exempel alla skumplastleksaker som marknadsförs som ’tysta’ leksaker, men som luktar kraftigt av plastkemikalier, säger Cecilia.

- Eller ta ’Parabenfritt’. Det låter ju fint, och så väljer man den produkten. Men den kan ju fortfarande innehålla en massa andra saker som inte är bra. Olika miljömärkningar är olika stränga. Den nordiska miljömärkningen Svanen ställer till exempel inte särskilt höga krav. Och då måste man som konsument ligga på: ’Vad betyder det att just den här varan är Svanen-märkt?’ Men det är inte så lätt, för man måste ju också förstå det svar man får, säger Cecilia.

Det kommer ny kunskap hela tiden, och ibland visar det sig att något man satsat på kanske inte var så bra iallafall.

- Då kan man ju tappa modet. Men vi tänker så här: Vi behöver inte ha alla svar. Det viktiga är att vi gör aktiva val istället för att bara göra som man brukar. Det är som att vi satt oss i en båt, och nu vi ror så gott vi kan med den kunskap vi har idag. Huvudsaken är att vi har riktningen klar för oss. Vi vill vara så hållbara och giftminimerade som möjligt, säger Cecilia.

- De vuxna har ansvar för kunskapen, för det här med kemikalier är svårt. Men vi försöker förmedla ett perspektiv där man söker lösningar och skapar mycket. Och varje höst kommer Skräpmonstret på besök och kastar skräp omkring sig, och så får barnen lära honom sluta skräpa ner.